Bättre än på anstalterna i Colorado och en välkommen chans att slippa ut. Det tycker de tre dömda män som SvD träffar på ett ”halfway house”, ett center med kursverksamhet och boende i hemliknande miljö i Denver. Samma regler gäller dock här som innanför murarna på de fängelser de suttit på.

–Misshandel, överfall, tre olika narkotikaförseelser, svarar den förste, George Reynaga, på vad han har gjort för att hamna här.

–Två narkotikaförseelser, påbackning när min cellkamrat drog kniv och jag var tvungen att försvara mig, säger Thomas ”Tom” William Lee.

–Inbrott, säger Steve Herrera med tillägget:

–Spriten förstör så mycket. Jag har två pojkar, sex och tolv år. Och jag hoppas kunna visa dem att jag kan bli en bättre pappa.

De tre har en sak gemensamt – de har visat god vilja och därmed antagits till det här programmet som ingår i delstaten Colorados kriminalvårdssystem. George Reynaga berättar att han snart insåg att det hängde på honom själv om han skulle lyckas.

–Det är tuffare där inne än det var tidigare, säger han om fängelselivet och berättar om mindre matportioner, mer trängsel, mer illvilja, fler depressioner.

Nu går han på olika kurser, till exempel i ”anger management”, att bearbeta sin ilska. Annat som erbjuds är drogavvänjning, hushållsekonomi och hur man söker jobb.

Tom Lee och Steve Herrera har lyckats skaffa sig jobb, som förare av entreprenadmaskiner. Tom Lee berättar stolt om ett naturvårdsprojekt för att återställa våtmarker. Men vägen tillbaka till samhället är ändå lång.

Cheferna på Independence House, som centret heter, Rose Rodriguez och Max Cramer, radar upp fallgropar. Dels kan det vara lätt att frestas om någon tar sig in i boendet för att sälja droger, dels riskerar man att skickas tillbaka till vanlig anstalt om man glömt anmäla något så enkelt som sen hemkomst.

Svårigheterna ute i samhället för människor som suttit inne i 15–20 år utan att kunna följa med i utvecklingen, ska heller inte underskattas och lågkonjunkturen har gjort att konkurrensen om jobben skärpts.

Colorado tillhör de delstater som tillkännagett planer på att krympa antalet interner de kommande två åren. Liknande beslut har fattats i Kalifornien, Oregon och Maryland, med sådant som reducering av strafftiden för gott uppförande.

–Budgetkrisen har gjort att man blivit villig att ta en titt på kostnaderna för återfall. Vi har granskat olika utbildningsprogram som förvisso finns men inte är tillräckliga, säger Carol Peeples på påtryckningsgruppen Colorado Criminal Justice Reform Coalition, CCJRC.

Andelen frigivna som begår nya brott är hög, 64 procent av dem är tillbaka inom tre år, enligt Carol Peeples, som just publicerat en andra upplaga av guiden ”Go: Getting on after getting out”. Hemlösheten är också hög bland frigivna, minst 25 procent hamnar i härbärgen eller på gatorna. Kapitlen i guiden heter sådant som ”Börja förbereda dig där inne”, ”Klara upp eventuella gamla förseelser” och ”Tips inför mötet med nådepanelen”.

På väggen i det enkla kontoret sitter inramade kopior av lagförslag i delstatsparlamentet som CCJRC stöttar eller varit med om att driva igenom.

–I vårt land är straffen extremt hårda och det borde ingå i en bredare debatt som måste föras. Vi försöker stoppa allt som direkt utestänger en ex-intern, berättar Carol Peeples.

I en sammanställning från justitiedepartementet nyligen framgick att antalet interner i delstatsfängelser sjönk under 2009. Minskningen, den första sedan 1972, var förvisso bara 0,2 procent men en del bedömare tror att det rör sig om ett trendbrott tack vare ökade ansträngningar att stoppa återfall och krav från domarhåll på sänkningar av straffsatserna för icke-våldsbrottslingar.

Ett tredje skäl torde vara gigantiska underskott i delstatsbudgetarna som gjort att kriminalvårdsmyndigheter blivit mer generösa med permissioner och frigivningar. Men, det sistnämnda är inte oomstritt. Intressegrupper för offren protesterar och den dag en frigiven begår ett särdeles otäckt brott lär attityderna hårdna igen.