Flera amerikanska tidningar skriver att militärens fokus mot Afghanistan ökat i takt med att talibanerna skaffat sig ett större inflytande i östra och södra landsdelen.

–Det är ett verkligt dilemma för USA att medan våldet minskar i Irak så ökar det i Afghanistan, säger general David Barno, tidigare chef för den amerikanska styrkan i Afghanistan, till tidningen Washington Post.

I en nyutkommen FN-rapport där säkerhetsläget idag jämförs med situationen 2005 åskådliggörs tydligt den negativa tendensen. I mars 2005 var det bara mindre områden på gränsen till ­Pakistan som bedömdes vara högrisk för hjälparbetare. Idag får nästan halva landet samma riskbedömning och FN använder, för första gången, uttrycket ”extremt hög risk för fientlig miljö” för stora områden i sydöstra ­Afghanistan.

FN bedömer också tre provinser i norra landet som ”medelriskfyllda” och ytterligare en försämring är att områden mycket nära ­huvudstaden Kabul betecknas som ”högrisk”.

Efter att den amerikanske försvarsministern Robert Gates nyligen besökt Afghanistan krävde han att övriga Natoländer måste infria sina åtaganden och att Nato måste ”fördubbla” sina insatser. De internationella Isaf-styrkorna består idag av cirka 38000 soldater, däribland cirka 15000 amerikaner. USA har dessutom minst 10000 soldater helt under eget befäl.

Bengt Kristiansson, generalsekreterare i Svenska Afghanistankommittén och en erfaren bedömare av utvecklingen i landet, menar dock att en ökad närvaro av USA kan vara kontraproduktiv.

–Jag tror inte att det skulle gynna stabiliteten. Talibanerna bygger mycket av sin propaganda på att USA är den stora fienden och därför skulle talibanerna gynnas av en ökad amerikansk närvaro. Det vore bättre med ökad makt till FN och minskad makt för USA, säger Bengt ­Kristiansson och han, liksom ­andra bedömare ser inga positiva tecken i utvecklingen.

–Hotbilden har på intet sätt blivit mindre. Problemet är inte bara att förtroendet för de internationella styrkorna har minskat utan också att många afghaner inte litar på Karzairegeringen, ­säger Bengt Kristiansson.

Talibanerna har därmed lättare att få sympati hos de fattiga ­afghanerna på landsbygden. Budskapet till befolkningen fokuseras på tre saker: De utländska trupperna ska dras bort, den utländska närvaron är en konspiration mot islam ledd av USA och det ska vara mer islam i skolorna.

–Det är inte svårt att få med ­afghanerna på ett sådant program, speciellt som talibanerna i Afghanistan ligger lågt med ­andra regler som att människor inte får dansa på bröllop eller stora begränsningar för kvinnorna, ­säger Bengt Kristiansson.

Afghanistans president Hamid Karzai har också upprepade gånger, senast i amerikansk tv den 28 oktober, vädjat till USA om återhållsamhet i flygbombningar. Enligt Karzai har 17 bombattacker krävt mer än 270 döds­offer bara under 2007, vilket ­ytterligare minskar stödet för de utländska styrkornas närvaro.

I en färsk opinionsundersökning är bara 42 procent av afghanerna positiva till USA:s närvaro, vilket ska jämföras med 68 procent för två år sedan. Det är bland annat mot den bakgrunden man ska se varningarna för vilka konsekvenser det kan få om USA ­flyttar styrkor från Irak till Afghanistan.