Erik Åsard är professor i nordamerikastudier med inriktning mot statskunskap och chef för Nordamerikainstitutet vid Engelska institutionen vid Uppsala Univeristet. Hans första intryck efter Wikileaks-publiceringen är att amerikanarna är rasande - inte föga förvånande med tanke på att amerikanarna hatar när den här typen av skrivelser offentliggörs, menar han.

– Det är de visserligen inte ensamma om, men det får ju en särskild effekt när det gäller världens supermakt. De har kontakter över hela världen och det amerikanarna säger bakom lyckta dörrar väger så mycket tyngre än det som sägs i exempelvis Sverige, säger han.

Mest pinsamt med publiceringen för Obamas administration är enligt Åsgard de uppgifter om att utrikesminister Hillary Clinton beordrat diplomater att spionera på utländska representanter i FN.

Ytterst är det president Obama själv som har huvudsakliga ansvaret eftersom det är han som har utsett många av de berörda toppdiplomaterna, poängterar Åsard.

Hittills har Åsard dock inte sett något i materialet som skulle innebära något brottsligt eller att man bryter mot officiell amerikansk utrikespolitik.

– Några avslöjanden av samma dignitet som i samband med Iran-contrasskandalen under 1980-talet har jag inte sett hittills. Däremot kan avslöjandena leda till att toppdiplomaternas arbetssätt förändras och blir mera slutet; att de upphör med att formulera sina analyser och bedömingar i skriftlig form, vilket i så fall skulle vara till nackdel för den framtida historiska forskningen.

Försöken att ställa Wikileaks grundare Julian Assange inför rätta bedömer han som lönlösa.

– Jag tror inte det går. Det visar bara den starka oro och aversion man känner inför den här typen av publicering. Från amerikanarnas sida har man försökt dämpa det här genom att på förhand ta kontakt med berörda länders ambassader. Kanske har man på den vägen lyckats reda ut en del saker.