Foto: Charles Dharapak/AP
De senaste veckorna har terrorismen dykt upp på allvar igen i flera sammanhang:
Obama vägrade släppa foton som dokumenterar de omdebatterade förhörsmetoderna.
I en rapport fastslås att en av sju av de frisläppta Guantánamofångarna återvänt till slagfältet
Senaten vägrade att bevilja budgetmedel till stängning av lägret om inte Obama redovisar tydligare vad som ska hända med de 240 män som förvaras där.
På torsdagen avslöjades en terrorkomplott i New York samtidigt som det meddelades att en man som misstänks ligga bakom ambassadsprängningarna i Afrika 1998 ska ställas inför rätta i USA.
Och, vidare, pågår en smått absurd om terrorister på amerikansk mark, alltså risken att Guantánamofångar skulle rymma ifall de förs till fastlandet.
Detta trots att massmördare och inhemska terrorister aldrig lyckats ta sig ur de beryktade så kallade supermax-fängelserna och trots att kommunansvariga på en del orter säger sig välkomna fångarna för att det skulle generera jobb.
Det var mot den här bakgrunden som Obamas tal följdes med största intresse.
En röd tråd i det långa talet var kritik mot George W Bush och hans rådgivare som i panik ”vek av kursen” och övergav amerikanska ideal.
Han upprepade löftet att stänga fånglägret på Kuba inom ett år och beskrev hur de gripna kan indelas i fem kategorier, men att det är omöjligt att ta om hela processen – utan att militära kommissioner måste tas till för att pröva dem som brutit mot krigslagar.
- En del påstår att detta är en omsvängning från min sida, sa Obama och hävdade att han ända sedan sin tid som senator varit för kommissioner av den typ som tillämpats sedan George Washingtons dagar – och att justeringar ska göras för att se till att rättssäkerheten skärps genom att inte tillåta vittnesmål som tillkommit under tortyr eller uppgifter som bygger på hörsägen samt ge fångarna större möjligheter att skaffa juridiska ombud.
- Jag kommer inte att frisläppa några individer som utgör en fara för det amerikanska folket. Al-Qaida-terrorister och deras allierade förblir i krig med USA och dem vi tillfångatar måste – i likhet med andra krigsfångar – hindras från att gå till attack mot oss igen, sa Obama.
På den här punkten kan han dock vänta mer invändningar och fler konstateranden om att hans politik utgör Bush light.
Obama försvarade sedan beslutet att inte offentliggöra fotodokumentationen av förhör under 2002 – 2004 med att det skulle bidra till att ytterligare spä på den anti-amerikanska opinionen och utsätta 200 000 soldater för risker.
Trots de hårda orden om Bushs politik fastslog Obama återigen att han är motståndare till att inrätta någon typ av sanningskommission eftersom de befintliga mekanismerna för att granska makten räcker.
- Jag kan stå här, framför er, och säga att vi inte använder tortyr, sade han också, uppger TT, och påpekade att ett fundament för USA:s demokrati var transparens och genomlysning.
- Vi vill visa all information för det amerikanska folket så att det kan göra kvalificerade bedömningar, sade Obama — i en direkt kritik till president Bushs administration och den högljudde kritikern, förre vicepresidenten Dick Cheney.
Men han återkom samtidigt till att han aldrig skulle offentliggöra information som skulle hota landets säkerhet eller amerikanska soldaters liv.
Han varnade vidare för att göra terrorhotet till en politisk fotboll och vädjade om samförstånd till båda sidor – såväl vänstern som inte vill acceptera några statshemligheter som högern som inte vill acceptera några rättigheter för fångarna.
Obama tillkännagav sedan att han planerar förändringar i de befintliga bestämmelserna om States secrets privilege och som tillåter Vita huset att vägra att släppa ut uppgifter. Obama hävdade att denna rättighet använts alltför ofta av tidigare presidenter ur båda partierna.
- Vi kan aldrig bli trygga ifall den nationella säkerheten används som en splittrande fråga, varnade Obama.
