Turkisk polis använde vattenkanoner mot demonstranterna vid upploppen i Istanbul på måndagen.
Polisen satte in tårgas och batonger mot omkring 2000 Natokritiska demonstranter som försökte pressa sig förbi en vägspärr mot den så kallade Natodalen i den europeiska stadsdelen där försvarsalliansen håller sitt toppmöte.
Demonstranterna, varav flera bar gasmasker och hjälmar, använde i sin tur bensinbomber, stenar och slangbellor mot ordningsmakten, rapporterade nyhetsbyrån AFP. Stora skaror av poliser syntes söka sig mot området och helikoptrar flög över distriktet.
Strax dessförinnan välkomnade Natos generalsekreterare Jaap de Hoop Scheffer stats- och regeringschefer från de 26 medlemsländerna.
Det turkiska flygvapnets stridspiloter gjorde ständiga överflygningar på låg höjd, och sprutade rök till välkomnande.
Dramatiskt kan det bli även inne i möteslokalerna under förhandlingarna. USA:s president George Bush är angelägen om att framställa stämningen som enig och framåtsyftande.
Ytterligare konflikter med europeiska allierade kring varbölden Irak tjänar inte Bush i valrörelsen, men enigheten är knappast total i Istanbul.
Det under hårt tryck framförhandlade förslaget att Nato ska utbilda de irakiska säkerhetsstyrkorna sedan interimsregeringen under Iyad Allawi tagit över – vilket överraskande ägde rum redan på måndagen – har flera luckor.
Var ska denna utbildning ske? Tyskland och Frankrike vägrar sända officerare till Irak. Hur omfattande ska den vara? På den frågan finns inga svar.
– Det finns en ”kreativ oklarhet” i förslaget, sade en Natotjänsteman under söndagen.
Än viktigare för Natos trovärdighet är enligt generalsekreterare Jaap de Hoop Scheffer att alliansen håller sina löften till Afghanistan. Nato skulle redan nu haft fem regionala baser i Afghanistan, utanför huvudstaden Kabul, men medlemsländerna har inte skjutit till resurserna.
Det handlar om pengar, helikoptrar, transporter och rätt sorts trupper. Det i sin tur handlar om europeiska försvarsbudgetar och militär reform – knappast ämnen som toppar politiska dagordningar i Europa.
Mötet väntas nu enas om att upprätta fyra eller fem av baserna. De resurserna ska enligt tjänstemän också finnas i verkligheten.
En mobil insatsstyrka planeras också sändas till Afghanistan över själva valet i september.
– Vi ska stärka banden till våra partner i Centralasien och bygga nya broar över Medelhavet och in i Mellanöstern, sade Scheffer sedan han klubbat mötet öppet på måndagsmorgonen.
Han syftade på ett erbjudande om dialog kring säkerhet och reform till länder i Mellanöstern. Nato väntas också tillkännage att alliansen drar sig tillbaka från Bosnien i slutet av året. En EU-styrka ska då ta över.
I Kosovo stannar alliansen dock. Situationen där ses som allt för instabil.
En rad åtgärder mot terrorism ska också behandlas.
Sverige representeras i morgon på mötet av utrikesminister Laila Freivalds och försvarsminister Leni Björklund, som deltar inom ramen för Natos så kallade Partnerskap för fred.
Natoledarna lyckades inte överbrygga oenigheten kring hur Natos insats i Irak ska se ut i praktiken när frågan avgjordes på toppmötet i Istanbul.
Nato ”erbjuder hjälp” till den från och med måndagen formellt självständiga irakiska interimsregeringen med utbildningen av dess säkerhetsstyrkor, lyder beslutet. Men om den insatsen ska ske i Irak och under Natoflagg, vilket Frankrike och Tyskland motsätter sig, förblir oklart.
– Avtalet gör en formell roll i Irak möjlig, sade en Natotjänsteman under anonymitet sedan beslutet fattats, men medgav att ”alla möjligheter är öppna”.
Det kan betyda att utbildningen kommer att skötas av de Natoländer som redan är på plats i Irak, som USA:s allierade.
Natoledarna enades också om att ta över en rad regionala baser i Afghanistan utanför Kabul, som i dag bemannas av bland andra Storbritannien. Därmed kan Nato – med nöd och näppe – hävda att löftet till Afghanistan om fem nya sådana baser i Natoregi uppfyllts.
Inför de afghanska planerade valen i september eller oktober ska Nato skicka in ytterligare soldater. Då ska styrkan uppgå till 10 000, mot dagens 6 500, beslöt alliansens ledare.
