Amerikanska topptjänstemän har i flera veckor försökt stämma i bäcken inför den väntade nya Wikileaks-floden av hemligt material, denna gång från UD och amerikanska beskickningar i utlandet.

Materialet släpptes vid lunchtid i Washington. Bland det som lyfts fram märks, förutom nedsättande omdömen om toppolitiker, spelet bakom kulisserna om Irans kärnprogram. Det visar sig att USA utgår från att Nordkorea försett Iran med robotar som kan nå västeuropeiska huvudstäder.

Fler nyheter: pakistanier blockerade amerikanska försök att avlägsna kärnmaterial från en reaktor, en kines tipsade amerikanska ambassaden om att politbyrån gett klartecken till hackande av Google, ett spänt utbyte mellan general Petraeus och Jemens president om missilattacker.

Det finns även uppgifter om att Saudiarabiens kung Abdullah ska ha bett USA att attackera Iran och då sabotera landets kärnenergiprogram. Vidare avslöjas hur USA sett på Kenya som ett föraktat land med utbredd korruption och hur Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan styrt med hjälp av en samling inkompetenta rådgivare och varit på väg att driva landet mot en islamistisk framtid, förlorad för europeiskt samarbete.

De flesta hemliga dokument kommer från USA:s ambassader i Ankara, Bagdad, Amman, Kuwait och Tokyo.

Dokumenten visar att USA använt sina ambassader som ett led i sin globala spionverksamhet. Ett hemlighetsstämplat direktiv som utfärdades av Hillary Clinton instruerar ambassadens tjänstemän att samla in information om militära anläggningar i landet, lokalisera vapen och ge detaljerad information om vilka fordon som används av politiska ledare. Det mest kontroversiella uppdraget handlade om att samla in information om nordkoreanska FN-tjänstemän där man bland annat försökte komma över allt från fingeravtryck och ögonskanning till lösenord och personliga krypteringsnycklar.

Vita huset fördömde offentliggörandet i mycket skarpa ordalag. Enligt talesmannen Robert Gibbs äventyras såväl amerikanska intressen som diplomaters och underrättelsetjänstemäns liv. Tidningen New York Times försvarade i sin tur beslutet att publicera med att det ligger i allmänhetens intresse att på detta sätt få insyn i den amerikanska diplomatin.

NYT uppger att 11000 av totalt över 250000 dokument är försedda med hemligstämpel och 9000 med order om att innehållet inte får delas med personer i tredje land. Tidningen understryker att man strukit det som anses äventyra nationella säkerheten.

Övriga tidningar som tagit del av Wikileaks material är brittiska Guardian, tyska Der Spiegel, franska Le Monde och spanska El País. Der Spiegel har tagit fram flera nedlåtande omdömen från USA:s utrikesdepartement som berör stora politiska ledare världen över. Bland annat beskrivs Tysklands förbundskansler Angela Merkel som en person som ”undviker risker och som sällan är kreativ”. Irans president Mahmoud Ahmadinejad jämförs med Adolf Hitler medan Rysslands premiärminister Vladimir Putin beskrivs som en alfahane.

Timmarna före offentliggörandet utsattes Wikileaks för en cyberattack, men via ett Twitter-meddelande rapporterade Wikileaks att detta inte skulle hindra publiceringen av de hemliga dokumenten.