I måndags fick räddningsarbetarna klartecken att inleda operationen vid San José-gruvan, som ligger fem mil från staden Copiapó. Då hade de sista proven med räddningskapseln Fenix gått bra; detta sedan man hade klätt in 90 meter av det totalt 622 meter djupa räddningshålet med stålrör.

Räddningshålet har borrats på 33 dagar, betydligt snabbare än vad man hade trott från början. Inuti detta hål, en halvmeter i diameter, löper kapseln, gjord av metall och med små hjul på utsidan.

–Kapseln uppförde sig mycket bra i borrhålet, sade Chiles gruvminister Laurence Golborne, sedan ”Fenix 1” hade firats ned till 610 meters djup och hissats upp igen. Den löpte mycket bra både i de delar som har förstärkts och de som inte har förstärkts med rör.

Han sade att man gjort allt för att försäkra sig om att inget ska gå fel under den sista etappen av detta drama, som världen följt med stigande spänning ända sedan den 5 augusti, då de 33 gruvarbetarna sist såg dagens ljus.

Chiles president Sebastían Piñera väntas till gruvan idag, liksom Bolivias president Evo Morales – eftersom en av de 33 är bolivian. Där väntar också mer än tusen journalister från hela världen. Brittiska BBC har till exempel 25 personer på plats.

Utanför gruvan har cirka 1500 anhöriga kamperat sedan Dag 1 i ett läger som de döpt till ”Esperanza”, som betyder hopp. Bland dem finns Alicia Campos, som vakat och bett för sin son Daniel Herrera, en av ”Los 33”, under många heta dagar och kalla ökennätter.

–Nu är jag trött, det har varit för många dagar utan att göra någonting, bara sitta här och vänta, säger Campos till Reuters.

Hela Chile har följt hennes och de andra drabbades öde; det chilenska samhället är genomsyrat av ”Miraklet i San José”. Det återkommer i varenda tv- och radiosändning, alla talar om det, varje dag är det stora artiklar i tidningarna.

–Detta är något som påverkar och kommer att påverka chilenarna för all framtid, tror Eva Zetterberg, som är Sveriges ambassadör i Santiago.

Hon tycker att president Piñera och hans regering har skött frågan väldigt bra; regeringen har därför också plockat stora politiska poäng under dessa drygt två månader.

–De har varit med från första stund. Piñera själv har varit där flera gånger, gruvministern verkar vara där mest hela tiden, hälsovårdsministern likaså – förutom alla specialister. De har inte sparat någon energi för att detta ska lösas bra, kosta vad det kosta vill.

Eva Zetterberg ser inte att den politiska oppositionen har kunnat dra nytta av gruvkatastrofen eftersom regeringen har skött saken så bra.

–Oppositionen har haft svårt att tränga sig in i denna i denna ”solskenshistoria”, som det verkar så här långt.

På sjukhuset i Copiapó, tio minuters helikopterfärd från gruvan, står 33 sängar klara, fördelade i åtta salar. Avspärrningar utanför ska förhindra att journalister och nyfikna kommer för nära. De senaste läkarundersökningarna – på distans – tyder på att alla de 33 gruvarbetarna är i god fysisk kondition.

De kommer att ligga kvar på sjukhuset i 48 timmar, även de som mår bra.

Det ska tas många prover; läkarna och forskarna vill mäta hur den långa tiden i den fuktiga gruvan har påverkat deras kroppar, muskler, hud, tänder och olika inre organ. Väl hemma erbjuder regeringen minst sex månader psykologhjälp.