Ett ryskt byggföretag har stora planer på att bygga villor och lyxlägenheter i Pavlovsk utanför Rysslands näst största stad. Om planerna går i lås förstörs en av världens största genbanker med en stor och unik samling växter, vilket vore en katastrof för genforskning och växtförädling hävdar vetenskapsmän över hela världen.
Vavilovinstitutet i S:t Petersburg, med sitt klonarkiv i Pavlovsk, grundades redan 1924 av Nikolaj Vavilov, en botanist som tidigt insåg riskerna med att gamla växtsorter höll på att för- svinna. Inledningsvis hade Vavilov stöd av de sovjetiska makt- havarna och tilläts samla in fröer och växter från hela världen.
Numera finns en fröbank i S:tPetersburg och utanför staden finns i en genbank världens största samling av frukter och bär. På 91 hektar jordbruksmark växer bland annat närmare tusen sorters jordgubbar, 900 olika typer av vinbärs-buskar och 300 typer av körsbär.
Eftersom Nikolaj Vavilov var den förste i världen att så ambi- tiöst börja samla växter och fröer redan på 1920-talet är det här den enda plats i världen där många växter, bärbuskar och fruktträd finns samlade. 90 procent av de cirka 6000 olika sorterna av frukt och bär finns inte någon annanstans.
Ryssarna har också noggrant noterat egenskaperna och det gör institutet unikt. Med tanke på klimatförändringar och nya växtsjukdomar, som kan kräva utnyttjandet av ett brett genmateriel, är därför ett bevarande viktigt för framtiden.
Ett praktiskt exempel är när USA i början av 1970-talet drabbades av ”Southern corn blight”, en svampsjukdom som slog ut 30 procent av landets majsodlingar. Det skapade panik hos jordbrukare, men skakade även mindre banker och affärsmän som lånat ut pengar till jordbrukarna vilka inte kunde betala tillbaka lån.
Vavilovinstitutet hjälpte då till med nya gener, som var resistenta mot svampsjukdomen och därmed kunde majsodlingarna ta fart igen.
Roland von Bothmer, professor i genetik och växtförädling vid Lantbruksuniversitetet i Alnarp och även medlem i Kungliga Vetenskapsakademin, trodde först inte att ryktet var sant:
–Det vore en katastrof om det gick så långt att området sköv- lades. Det skulle ta fem till tio år att flytta alla bärbuskar och fruktträd, men bara på ett par veckor skulle bulldozers kunna förstöra allt. Det är en makaber historia att det över huvud taget är aktuellt, säger Roland von Bothmer.
Stora internationella organisationer har reagerat på hotet. En internationell vädjan har organiserats av Rombaserade Global Crop Diversity Trust och den ryske presidenten Dmitrij Medvedev har personligen uppvaktats i frågan.
–Det är en bitter ironi att den enskilt mest destruktiva aktionen mot genforskning kan hända i Ryssland av alla platser, landet som har skapat den moderna genbanken. Det eventuella beslutet att förstöra Pavlovskstationen skulle för alltid förstöra vad ryska genetiker i generationer har levt för och bokstavligen skyddat med sina liv, säger Cary Fowler, vd för Global Crop Diversity Trust till nyhetsbyrån AP, och han syftar på belägringen av dåvarande Leningrad under andra världskriget.
Då bodde 28 ryska vetenskapsmän på forskningsstationen. Istället för att utnyttja odlingarna, bland annat flera ton vete, för att försöka överleva svalt vetenskapsmännen ihjäl under den 900 dagar långa tyska belägringen. USA har till och med rest en minnessten till dessa ”vetenskapens hjältar”.
President Medvedev har reagerat på den internationella kritiken och via Twitter lovat: ”Jag ska starta en undersökning av fallet.”
En regeringskommission diskuterar fallet och ska besluta hur man ska gå vidare. Eftersom det handlar om 91 hektar attraktiv tomtmark är det stora värden som står på spel. Därmed finns anledning att befara att den korruption som genomsyrar det ryska samhället kan spela en avgörande roll. Preliminärt är den 23 september utsatt som datum för den första auktionen på en del av marken.
Det inblandade byggföretaget, som räknar med att vinna auktionen, hävdar att ägandefrågan är oviss och att forskarna därmed inte har rätt till marken.
–Alla växter som förökas vegetativt, till exempel fruktträd, bärbuskar och potatis måste bevaras levande för att man ska kunna behålla äktheten hos sorterna. Därför är det oerhört viktigt att Vavilovinstitutet kan behålla sitt klonarkiv. Även för svenska trädgårdsintresserade är det viktigt, säger professor von Bothmer.
En fingervisning om Vavilovinstitutets framtid kan vi alltså få redan i september. Och om byggföretaget får gehör för sina planer lär det knappast räcka att vetenskapsmännen, likt under andra världskriget, är beredda att svälta sig till döds. I så fall har ryska affärsintressen tagit en seger, som så många förr i det nya Ryssland där personliga ekonomiska intressen oftast kommer i första hand.
