Ukrainas president Viktor Janukovitj hälsar USA:s utrikesminister Hillary Clinton välkommen. Ländernas tidigare goda relation beskrivs numera som obefintlig av en EU-diplomat som SvD pratat med. Hillary Clinton kommeratt besöka fem länder i östra Europa.
Foto: GLEB GARANICH/Reuters
Säkerhetsbevakningen var enorm med bland annat den stora huvudgatan Kresjatik helt avstängd för trafik och mediebevakningen förstås intensiv. Men för den vanlige ukrainaren betyder det prestigefyllda internationella besöket inte särskilt mycket. Med en långvarig ekonomisk kris handlar vardagen mer om att skaffa pengar för att överleva än om internationell storpolitik.
Dessutom har intresset för USA, och en eventuell anslutning till Nato, svalnat högst betydligt. Enligt en färsk opinionsundersökning är 65 procent av ukrainarna emot en anslutning till den västliga försvarsalliansen.
Bogdana Kostjuk – som jobbat 15 år på Radio Svoboda (Frihet) och ofta rapporterar om utrikespolitik – förväntar sig heller inga konkreta resultat av besöket.
– Hillary Clinton är här för att försöka få en egen uppfattning om Ukrainas nye president och försöka förstå vad som händer i landet. Hon hoppas få gehör för sitt tal om kamp mot korruption och vikten av demokrati och en fri press, säger Bogdana och berättar att ukrainska journalister redan fått ett tuffare arbetsklimat efter att Viktor Janukovitj blev president i februari i år:
–Journalisterna på flera tv-kanaler har skickat brev till bland annat Reportrar utan gränser och med fakta berättat om en ökad censur. Men jag tror att utvecklingen har gått så långt att det inte går att vrida klockan tillbaka.
Diskussionen kring demokrati och pressfrihet förs idag i helt andra tongångar jämfört med åren efter den orangea revolutionen 2004. Den då nyutnämnde president Viktor Jusjtjenko talade sig varm för ett närmande till Väst, arbetade för att Ukraina skulle bli medlem i Nato och det blev en balans i medierapporteringen som Ukraina aldrig upplevt tidigare. Relationen med Ryssland nådde då också en bottennivå.
Folkhjältarna från den orangea revolutionen spelade dock bort sina trumfkort genom att bara tänka på sin egen politiska maktposition och inte på Ukrainas framtid. Efter flera års interna strider mellan Justjenko och premiärminister Julia Timosjenko tröttnade ukrainarna på sina nya makthavare. Speciellt som den ekonomiska situationen blev allt svårare. Därför kunde den under orangea revolutionen förnedrade Viktor Janukovitj göra politisk comeback och han styr nu landet under de kommande fem åren.
Därmed har det strategiska partnerskap med USA – som dåvarande president Leonid Kutjma en gång började tala om på 1990-talet men som tog rejäl fart först efter den orangea revolutionen – helt kommit av sig. För Viktor Janukovitj har inte så många alternativ när han ska försöka föra sitt land ur en ekonomisk misär. EU har en avvaktande hållning och handelsutbytet med USA är värt mindre än en miljard dollar. Det ryska engagemanget ser helt annorlunda ut: en kredit på fyra miljarder dollar, samarbete inom flygindustrin, ryska banker gör entré i stor skala, ett eventuellt samgående mellan Gazprom och ukrainska Naftogaz, kärnkraftssamarbete...
Ukraina är i desperat behov av ekonomiska investeringar och det är bara Ryssland som är berett att göra dem. Frågan är om Viktor Janukovitj kan balansera de olika intressena. Leonid Kutjma, president 1994–2004, är den ukrainske ledare som lyckats bäst hittills genom att få till en bra dialog med såväl Ryssland, som USA och EU.
– Jag tror inte att president Janukovitj klarar den balansgången. Han tänker alltför kortsiktigt ekonomiskt, säger Bogdana Kostjuk.
Hillary Clintons program innebar i alla fall att hon fick en bra bild av stämningarna i olika politiska läger. Hon varvade samtal med sin utrikespolitiske kollega Konstantin Grysjenko och president Janukovitj med samtal med oppositionsledaren Julia Timosjenko, journalister och representanter för mänskliga rättigheter samt ett tal inför studenter.
Talet till studenterna var engagerande och handlade mycket om hur USA såg på demokrati och pressfrihet. Ett tal som säkert i högsta grad var riktat även till president Janukovitj och hans omgivning.
Jag frågar en EU-diplomat i Kiev, som vill vara anonym, om relationen mellan Ukraina och USA är bra eller dålig.
–Varken eller, det finns helt enkelt ingen relation, blev svaret.
Det är därför leendena kommer bli mer äkta och samtalen sannolikt ge mer konkreta resultat när Clinton idag reser vidare till Polen och sedan till Azerbajdzjan, Armenien och Georgien.
