Uppgörelsen i den borgerliga regeringskoalitionen kom efter veckor av inre stridigheter och hård kritik från kraftbolagen som anser att regeringens planer inte går långt nog. En nattmangling i Angela Merkels regeringscentral gav natten till igår följande lösning: äldre reaktorer får vara i drift åtta år längre än planerat medan nyare och modernare reaktorer fasas ut först efter 14 år.
Priset som kraftbolagen betalar är en avgift på sammanlagt 15 miljarder euro, cirka 140 miljarder kronor, som ska användas för att bygga ut förnybar energi. Frivilligt betalar kärnkraftsbolagen dessutom ett stöd till grön energi på 200–300 miljoner euro årligen fram till år 2016, bidrag som därefter ska höjas till miljardbelopp.
Oberoende av livstidsförlängningen införs dessutom en skatt på bränslestavar motsvarande drygt 21 miljarder kronor årligen fram till år 2016.
–En svart dag för energipolitiken, kritiserade oppositionsledaren Sigmar Gabriel och lovade att socialdemokraterna kommer att riva upp beslutet om de vinner nästa val.
Gabriel anklagade regeringen för att ha böjt sig för ”atomlobbyn” och för kraftbolagen som nu tjänar miljarder på redan avskrivna reaktorer. Uppgörelsen blockerar dessutom en snabb utbyggnad av förnybar energi.
Gruppledaren för miljöpartiet De Gröna, Jürgen Trittin, pekade på att kraftbolagen troligen kommer att kunna förlänga avvecklingen ända fram till 2050 genom att flytta över beviljade tillstånd från äldre till nyare reaktorer.
–Det går på tvärs med vad befolkningen vill, kritiserade chefen för naturskyddsföreningen NABU, Olaf Tschimpe.
Enligt opinionsinstitutet Infratest dimap visar den senaste enkäten att 59 procent av de tillfrågade säger nej till en livstidsförlängning på 10–15 år. 75 procent kan däremot tänka sig tillåta en förlängd livstid om denna går hand i hand med en massiv utbyggnad av alternativ energi.
Antikärnkraftsgrupper aviserade igår hårt motstånd mot uppgörelsen och meddelade att det ska hållas landsomfattande protester och en demonstration i Berlin den 18 september. Greenpeace kritiserade att det kommer att produceras flera tusen ton mer radioaktivt avfall, allt medan Tyskland fortfarande saknar en anläggning för slutförvaring.
Kritik kom även från grannlandet Österrike där miljöminister Nikolaus Berlakovich sa att Tyskland valt fel väg att sänka utsläppen av koldioxid.
– Kärnkraft är definitivt inget svar på klimatförändringen och absolut fel sätt att varaktigt sänka utsläppen av drivhusgaser, konstaterade ministern enligt österrikiska nyhetsbyrån APA.
Förbundskansler Angela Merkel hävdar däremot att Europas största industriland behöver kärnkraften som en ”överbryggningsteknologi” för att genomföra omvandlingen till mer förnybar energi utan att drabba ekonomin.
Tyskland planerar att bygga ut andelen grön energi till 30 procent av elförbrukningen fram till 2020, från cirka 16 procent förra året. Kärnkraften svarade förra året för 26 procent.
Uppgörelsen i koalitionen ska formellt beslutas den 28 september när regeringen lägger fram lagförslag om driftstider, nya säkerhetsstandarder och avgifter öronmärkta för grön energi. I förbundsdagen har regeringen en klar majoritet och lagförslagen väntas bli godkända redan i oktober. Ett osäkerhetsmoment är förbundsrådet, parlamentets delstatskammare, där för närvarande 9 av 16 delstater är kritiska. Förbundsrådet väntas inte kunna stoppa lagstiftningen men kan förhala den.
