– Våra medlemmar vill slå vakt om jobben och välfärden. De är upprörda över de politiker som har skapat krisen. Vi vill att våra protester ska höras inte bara i Grekland utan i hela EU. Vi vill visa att en bred europeisk fackföreningsrörelse står mot de globala marknadskrafterna, säger Giorgos Gavrilis, styrelseledamot av Greklands största fackliga centralorganisation GSEE, som organiserar 900000 privatanställda arbetare och tjänstemän.

Till den 24 februari hoppas Giorgos Gavrilis att uppemot två miljoner kommer att gå ut i strejk.

–Vårt fack för privatanställda samordnar protesterna med de offentliganställdas fackförbund. Vår plan är att storstrejken den 24 februari ska bli startskottet till fortsatta protester i andra EU-länder, säger fackbasen som tagit kontakter med kolleger i Spanien, Portugal och andra länder i eurozonen med skakiga statsfinanser.

Medan premiärminister Giorgos Papandreou kämpar för att rädda vad som räddas kan av omvärldens förtroende för de grekiska statsfinanserna ropar många av hans väljare på svek. Det sker bara fyra månader efter det val som förde socialistiska Pasok tillbaka till makten.

I kontrast till de höjda inkomster som Papandreou lovade i valrörelsen väntar istället höjd pensionsålder, höjda skatter, frysta löner i offentlig sektor och slopade förmåner.

– Papandreou är å ena sidan ordförande i Socialistinternationalen. Å andra sidan agerar han utifrån kapitalets och marknadskrafternas diktat. Det kan vi inte acceptera, säger fackbasen Gavrilis vars kontor ligger nära den stadsdel där kravaller utbröt i december 2008, efter det att en polis skjutit ihjäl en 15-årig.

Inte bara Grekland har överträtt Maastrichtavtalets krav på hur statsfinanserna ska skötas, betonar han.

– Det har tolv av 15 euroländer gjort. Maastricht förgiftar EU-länderna och ifrågasätts av den europeiska fackföreningsrörelsen, fortsätter den stridbare fackföreningsbasen.

Många är oroliga för att den sociala oron kommer att sprida sig, likt de höga vågor som slår in mot kusten utanför Aten, där endast modiga vindsurfare vågar sig ut. Men affärsmannen Costas Bakouris, som leder Transparency International och som kämpar mot den vitt spridda korruptionen i Grekland, tar de planerade protestaktionerna med viss ro.

–De fackliga ledarna måste mana till strejk. Annars skulle de hugga huvudet av sig själva, säger han.

Lånefinansierad konsumtion och brist på produktivitet är en del av förklaringen till krisen. Men Costas Bakouris, som i ett par år var OS-general inför de olympiska spel som hölls i Aten 2004, understryker att korrup- tionen bland politikerna är en annan viktig förklaring.

–Medierna gör inte sitt jobb. Lagar mot korruption har alldeles för många kryphål. De skyldiga döms inte till fängelse. De korrupta går fria från straff.

Korruptionen finns på alla nivåer, säger Costas Bakouris, och understryker att den raderar ut möjligheterna till konkurrenskraft, sunda statsfinanser och allmänhetens vilja att betala skatt.

– Se på vad korruptionen gjort med Nigeria. Det är ett rikt land men ändå så fattigt.

När Transparency International 2009 – innan krisen i Aten slog till – rangordnade korruptionen i världen hamnade Grekland på 71:e plats av 180, vilket är en jumboplats i EU-klassen tillsammans med Bulgarien och Rumänien.

För att regeringens sparpaket ska fungera måste även de rika och politikerklassen känna av det stålbad som väntar, understryker han.

–Jag är optimistisk. Vore jag inte det skulle jag spela golf om dagarna istället. Men saker och ting har gått för långt. Mätningar visar att 60 procent av befolkningen stöder det sparprogram som väntar, säger korruptionsbekämparen Costas Bakouris.

Men det faktum att Greklands statistiskbyrå manipulerade siffrorna för statsfinanserna har rubbat tilltron till Aten inom EU. Ett förlorat förtroende kan ta lång tid att återställa. EU blir nu som en förmyndarregim.

–Bryssel som tidigare gav oss pengar ses nu som gamar. Men EU-kommissionens övervakning är enda sättet att få ordning och reda. Festen är över, säger Costas Bakouris.

Eugenia Balaska, tjänsteman på kulturdepartementet, kommer att finnas bland de strejkande i dag.

– Åtstramningarna borde bara gälla de högavlönade. Det är inte rättvist att låta alla vara med och betala för krisen. Ministrarna i den förra Nea Demokratia-regeringen stal en massa pengar. De måste betala tillbaka! Jag vill inte vara med och betala för deras fina villor, Mercedes och BMW!, säger hon.

Politiker i socialistiska Pasok går ingalunda fria från korruptionsanklagelser. Anklagelser om mutor gäller både politiker och tjänstemän. Trots att den allmänna sjukförsäkringen ska täcka vårdkostnaden kräver många kirurger 2000–3000 euro i egen ficka (ungefär 20000–30000 kronor) för att utföra en akut operation, säger Atenbor till SvD.

Varför ska jag vara betala skatt när vi inte har någon bra sjukvård och när jag måste skicka barnen till privatskolor för att de ska få bra utbildning? frågar sig många greker idag.