Ett år efter kravallerna i den nordvästra provinsen Xinjiang tycks spänningarna mellan den uiguriska minoriteten och hankineserna vara minst lika starka som tidigare, åtminstone om man ser till den enorma säkerhetsinsatsen. På ytan förflöt däremot gårdagen utan att de blodiga upploppen från ifjol upprepades.
I huvudstaden Ürümqi uppges många av de inflyttade från Kinas hanmajoritet ha stannat hemma samtidigt som säkerhetsstyrkorna utökats med fem tusen personer. Tusentals nya säkerhetskameror har monterats.
På många håll hade nya metalldetektorer installerats. Åtgärderna ligger i linje med kommunistpartiets löfte i höstas att slå ner hårt för att stävja den etniska konflikten. Regeringen anklagar dissidenter från den uiguriska minoriteten för att vigla upp stämningen och bidra till det osäkra läget.
Under året har den kinesiska regeringen också tagit krafttag för att förändra situationen i Xinjiang när det gäller det politiska ledarskapet och för att förbättra den ekonomiska tillväxten. Enligt Kinas president Hu Jintao beror problemen på en blandning av underutveckling och en längtan efter en bättre ekonomi. Partikongressen lovade att främja ”etnisk sammanhållning för att säkra landets långsiktiga sociala stabilitet och harmoni”.
Representanter från den muslimska uiguriska minoriteten vittnar å sin sida om förföljelser och spårlösa försvinnanden. Hundratals personer ska ha flytt landet, många till Europa.
–Enligt regeringen dog 197 personer i upploppen men vi tror att det rör sig om mer än tusen, säger Dolkun Isa, generalsekreterare för Tysklandsavdelningen av den uiguriska exilorganisationen World Uyghur Congress.
Enligt Dolkun Isa har nu 33 personer avrättats till följd av förra årets upplopp. Därutöver befarar han att fler personer avrättats i hemlighet. Han kräver att det internationella samfundet tillsätter en oberoende utredning och att den kinesiska regeringen inleder en dialog med uigurerna så att konflikten kan lösas.
–Regeringen har inte förbättrat sin politik gentemot oss och respekterar inte de mänskliga rättigheterna. Vi är oroliga för att förtrycket och diskrimineringen kommer att pågå länge och det riskerar att leda till mer våld. Kina lyssnar aldrig på oss. De har makten och gör vad de vill, säger han.
