Ahmet Davutoglu har varit premiärminister Recep Tayyip Erdogans utrikespolitiske rådgivare. Efter regeringsombildningen – vilken var följden av AKP:s kräftgång i vårens lokalval – utsågs han till utrikesminister i Erdogans regering.

Som rådgivare kunde denne 50-årige professor i statskunskap föra bakgrundssamtal utan att bli citerad med namn. Men när Davu-toglu som utrikesminister gör sin debut inför utländsk press – och tar emot SvD och andra journalister från EU-länder i Ankara – märks att han är ovan vid att tala med påslagna mikrofoner.

Klart är att Turkiets regering och landets EU-vänner sätter sitt hopp till att Sveriges ordförandeskap i EU ska avvärja en kris för medlemförhandlingarna. Att Cypern togs in som medlem i EU 2004, innan konflikten mellan grek- och turkcyprioter var löst, har hängt som en kvarnsten runt Turkiets hals sedan dess. Det lilla Cypern (i praktiken endast grekcyprioterna) har som EU-land fått vetomakt över varje steg i medlemsprocessen som Turkiet med drygt 70 miljoner invånare tar.

Ahmet Davutoglu gjorde sin första resa som utrikesminister till den turkcypriotiska delen av Medelhavsön. Han hoppas att turkcyprioternas president Mehmet Ali Talat ska ro fredssamtalen i land. Lyckas inte Talat med det kan han bli utröstad i presidentvalet på norra Cypern i april 2010. Det kan bli ödesdigert för Turkiets EU-spår.

–Jag reste till Cypern för att visa att vi stöder president Talat i förhandlingarna (med grek- sidans president Christofias). Men vi vill också slå vakt om turkcyprioternas rättigheter så att inte de blir frustrerade. Den som är frustrerad kan inte fortsätta förhandlingarna. Så vi vill verka för fred på Cypern. Men innan dess måste EU agera objektivt. Cypernfrågan kan endast lösas inom FN:s ram, säger han.

–Om vi gör vår läxa, och vi tänker fortsätta reformerna, förväntar vi oss samma attityd av våra europeiska kolleger.

Turkiska bedömare befarar en riktig tågurspårning mellan Turkiet och EU om inte krisen kring Cypernfrågan kan avvärjas i höst. Här står hoppet till Fredrik Reinfeldt och Carl Bildt som supportrar av ett turkiskt medlemskap i EU.

Det är dock inte bara grekcyprioterna som är Turkiets problem i EU-processen utan även länder som Frankrike och Tyskland. I december 2006 suspenderades Turkiets medlemsförhandlingar för åtta av 35 kapitel. Skälet var att Turkiet inte öppnat sina hamnar för cypriotiska fartyg. Men turkarna tycker att också EU har en hemläxa att göra.

–Den 26 april 2004 tog EU:s ministerråd ett beslut om att upphöra med sin isolering av turk-cyprioterna. Om det svenska ordförandeskapet kan se till att detta beslut implementeras så skulle vi i vår tur vara glada för att öppna alla våra hamnar och flygplatser för cypriotiska fartyg och flyg, säger Europaminister Egemen Bagiş.

Turkiets regering vill öppna flera förhandlingskapitel till hösten. Nära till hands ligger kapitlet om energi. Energifrågan är central för de EU-länder som vill minska beroendet av den ryska gasen. Som transitland för gas från Kaspiska havet – den södra korridoren – har Turkiet en viktig roll.

–Vi behöver Turkiet här, säger en EU-diplomat i Ankara och antyder att i detta fall använder endast ett EU-land sin vetomakt. Underförstått Cypern.