USA kräver fler stridande soldater, främst tyska. Tyskarna säger nej och ska nu bearbetas. Medan rapporter om ökad talibanaktivitet och hårdnande strider kommer från södra Afghanistan har USA de senaste veckorna ökat trycket på Tyskland.

I ett fränt formulerat brev på åtta sidor från Robert Gates till hans tyske kollega Franz Josef Jung har den amerikanske försvarsministern krävt att Natos näst folkrikaste stat och världens tredje största nationella ekonomi skickar trupp också till södra Afghanistan. I dag finns cirka 3 300 tyska soldater i den norra, och relativt lugna, delen av landet.

USA ökar själv sin insats i Afghanistan med 3 200 marinsoldater från april.

Samtidigt har Kanada, som har cirka 2 500 man i söder och som fått se 78 soldater stupa och en diplomat dödas sedan 2002, hotat att lämna Afghanistan nästa år om inte fler Natoländer skickar trupp till stridsområdena i söder. I landets parlament finns en majoritet för ett sådant beslut.

- Vi har aldrig gjort någon hemlighet av att vissa allierade befinner sig i mycket farligare områden än andra, sade utrikesminister Condoleezza Rice i riktning Berlin, när hon på onsdagen kom till London för att träffa den brittiska regeringen.

Förutom Kanada syftade hon på Natomedlemmarna Storbritannien, Danmark och Nederländerna plus Australien.

Det snabba tyska nejet, som levererades omgående av både av förbundskansler Angela Merkel och försvarsminister Jung, följdes dock av ett nästan lika snabbt ja till en Natobegäran om att ställa upp en mindre snabbinsatsstyrka på 250 man i norra Afghanistan. Den ska ersätta norsk trupp.

Tyskland har, liksom de flesta av de stater som bidrar till den 42 000 man starka ISAF-styrkan under Natobefäl, undantag och förbehåll för vilka operationer deras soldater får delta i.

Dessa förbehåll har beslutats av förbundsdagen. Och där finns i dag ingen majoritet för att låta tyska trupper delta i jakten på talibaner.

Tyskland är i motsats till exempelvis Sverige en relativt ny deltagare i internationella militära operationer med FN- eller Natomandat. Första gången var i Kosovokriget 1999.

Vid Natomötet i Litauen deltar också försvarsminister Sten Tolgfors tillsammans med andra icke Natoregeringar som har ISAF-trupp. Sverige har enligt försvarsdepartementet inte fått någon förfrågan om att öka insatsen i Afghanistan. Men vissa sådana planer finns.

I sitt tal vid Folk och försvars rikskonferens i Sälen i januari sade försvarsministern att ”vi av säkerhets- och effektivitetsskäl” bör överväga att öka ambitionsnivån. Det skulle i så fall kunna ske tidigast nästa år.