I veckan hålls ytterligare förhör med Anders Behring Breivik. Exakt när vill polisen inte avslöja. Däremot kommer inte förhörsledarna att vara lika frågvisa som tidigare. Vid nästa förhör ska polisen konfrontera den misstänkte massmördaren med gärningarna. Till sin hjälp har förhörsledarna uppgifter från över 200 vittnen.

I inledande förhör har polisen försökt få svar på om det fortfarande finns en hotbild och om Anders Behring Breivik har medhjälpare.

– De första förhören har haft fokus på medhjälpare och andra terrorceller. Han säger att han var ensam, men vi kontrollerar om det stämmer. Vi försöker ta reda på alla hans göranden innan attentaten, vilka han har talat med, vad han har fotograferat och så vidare. Alla vi har kontaktat har samarbetat fullt ut, säger Pål-Fredrik Hjort Kraby, Oslopolisen.

Senare i veckan ska rättspsykiatriker börja sin utvärdering av Anders Behring Breivik. De har till den 1 november att ta reda på om han är psykiskt störd.

Doktor, Tarjei Rygnestad, som leder gruppen som utför undersökningen av Behring Breivik, säger till nyhetsbyrån AP att det är tveksamt om gärningsmannen kan betraktas som en galning.

– Attacken den 22 juli var så noggrant planerad och utförd att det blir svårt att argumentera för att det är ett verk av en desillusionerad galning.

Rygnestad berättade för AP att enligt norsk lag måste gärningsmannen vara psykotisk när brottet begås för att dömas till vård. Psykosen ska vara så allvarlig att gärningsmannen inte har kunnat kontrollera sina handlingar.

– Det är inte särskilt troligt att han var psykotisk. En psykotisk person kan bara utföra enkla handlingar, bara att köra från Oslo till Utøya bör vara för komplicerat, säger Tarjei Rygnestad.

Utvärderingen görs av flera psykiatriker men det är en domare som bestämmer om Behring Breivik ska hållas ansvarig för dåden. Om han döms till fängelse kan han få maxstraffet 21 år. Men enligt norsk lag kan han sedan hållas kvar i förvaring i resten av livet.

På måndagen presskonferens fick polis frågan om det kungliga slottet i Oslo var ett av Anders Behring Breiviks mål.

– Vi går inte ut med exakt information om eventuella mål. Han har haft mål som är naturligt för en terrorist att vara intresserad av, det är allt vi kan säga, säger Pål-Fredrik Hjort Kraby.

Den norska polisen har skapat en ny organisation som bara ska arbeta med terrordåden. Norge har fått hjälp av utländsk polis som till exempel den brittiska. I fortsättningen ska de som arbetar med allt som rör terrordåden enbart ägna sig åt det.

I förundersökningen ingår en mängd elektronik som både offer och överlevande från Utøya har överlämnat. Polisen har mobiltelefoner, surfplattor, mp3-spelare och kameror. Digital lagringsutrustning som är bevismaterial och som polisen tänker behålla åtminstone ett bra tag till.

Samtidigt ska sådant som kläder, tält och andra tillhörigheter lämnas tillbaka. För att återlämnandet ska bli en värdig process har polisen dialog med Arbeidernas ungdomsfylking (AUF).

På måndagen framkom också att räddningspersonalen inte kunde använda det nya nödnätet under de kritiska timmarna på Utøya, skriver NRK.

En radioamatör som NRK pratat med satt som klistrad vid radion under de kritiska timmarna på Utøya.

Under lång tid hörde han förtvivlade röster från ambulanspersonal som förgäves försökte komma i kontakt med polisen.

Räddningspersonalen väntade på landsidan på besked om de kunde rycka in på ön, enligt NRK.

Bakgrunden är bland annat att det nya nödnätet saknar täckning i vissa områden. Inte heller det analoga reservnätet hade täckning, enligt NRK. Polis, ambulans och brandmän bekräftar för NRK att kommunikationen var extremt utmanande under räddningsarbetet.

– I akutfasen användes mycket av vårt analoga system, som inte är avlyssningssäkert, och mobiltelefoner. Efteråt skickades mycket via e-post och fax, säger Kaare Tiller på Nordre Buskeruds polisdistrikt till NRK.

Han medger för NRK att det faktum att räddningspersonalen inte kunde kommunicera via det nya nödnätet ställer till stora problem vid en nödsituation.