Men en överenskommelse sitter långt inne.

Polen och Storbritannien vill ha stora ändringar.

- Det finns inte mycket rörelse, men det handlar inte bara om oss, sade en talesman för den brittiske premiärministern Tony Blair till journalister sent på torsdagskvällen i samband med att stats- och regeringschefernas middag var på väg att avslutas.

Han sade att den verkliga förhandlingen börjar nu, middagens bordsrunda var mest ett sätt att ta reda på var alla står.

- Vi måste få verkliga förändringar på de fyra områden vi stakat ut och det är inte en meny som man kan välja ifrån, sade talesmannen och förutspådde att det kommer att bli tuffa förhandlingar.

Storbritanniens motstånd mot att slå fast i fördraget att EU:s stadga om grundläggande rättigheter är rättsligt bindande blir särskilt svår att lösa, enligt talesmannen.

Enligt en EU-diplomat har unionens nuvarande ordförandeland Tyskland lagt så mycket krut på att få till en överenskommelse att ingen återvändo finns. Något som ser ut som en uppgörelse måste fram.

- Det är viktigt att vi gör allt i vår makt för att nå en överenskommelse, manade den tyska förbundskanslern Angela Merkel inför mötet.

Statsminister Fredrik Reinfeldt har packat väskorna för ett tredagarsmöte. Han är beredd på att han och hans 26 kollegor inte klarar att komma överens inom utsatt tid, till midsommaraftonens eftermiddag.

Målet för mötet är att slå fast ramarna för ett nytt, effektivare fördrag som ska ersätta den konstitution som franska och holländska väljare röstade nej till 2005. Fördraget är EU:s bibel, grundreglerna som talar om vad unionen ska göra och hur det ska göras.

Räddningsaktionen handlar mycket om byta namn på saker som kan leda tanken till en superstat. ”Konstitution” byts ut mot ”fördrag”, ”utrikesministern” ska få en ny titel och symboler som flagga och nationalsång plockas bort.

- Vi har investerat i det här i flera år och man kan inte bara slänga bort resultatet, säger EU-kommissionens vice ordförande Margot Wallström som svar på kritiken att EU-ledarna förbereder sig för att dra en vals för medborgarna.

Sverige och 23 andra medlemsländer är nöjda med förslaget. Men Polen, Storbritannien, Nederländerna har stora invändningar. Tjeckien är halvhjärtad Polensupporter.

Polackerna vill riva upp det föreslagna röstsystemet, som alla EU-länder sade ja till 2004. Polackerna anser att deras inflytande blir för litet, särskilt i förhållande till Tyskland. Hade inte Tyskland orsakat andra världskriget och invaderat oss hade vi haft 66 miljoner invånare nu, inte 38, antydde den polske premiärministern Jaroslaw Kaczynski i en radiointervju i veckan.

- Alla vet att det är som att börja om igen, säger Reinfeldt om att se över röstreglerna på nytt.

- Det är en absurd idé att man ska dra in andra världskriget fasor och tragedier. Hela syftet med EU är att vi lägger historien bakom oss, sade den danske statsministern Anders Fogh Rasmussen, enligt nyhetsbyrån Ritzau.

Storbritannien vill backa från sin tidigare ståndpunkt och har i elfte timmen kastat in krav på ändringar och undantag, bland annat på det rättsliga området.

Nederländerna vill ge de nationella parlamenten mer makt och få in skrivningar som Sverige tolkar som hinder för fortsatt utvidgning av EU.

Reinfeldt tycker att EU-ledarna ska vara mycket restriktiva med att ta in nya krav och tillägg. Därför tänker han inte ens försöka få med något om klimatfrågan, förklarade han för riksdagens EU-nämnd häromdagen.

Margot Wallström hoppas att det nya fördraget inte ska stanna vid något som ser ut som enbart namnbyten och lite nya kläder.

- Vi ska också kunna säga att detta har vi lagt till, säger hon och tar just kampen mot klimatförändringar som exempel.