Sven Grahn, Sveriges främsta namn inom rymdforskning, berättar om hur ”amerikanerna blev skräckslagna” när ryssarna 1957 först fick upp en raket i en omloppsbana och sedan fyra år senare också lyckades sända upp en människa i rymden.

För dåvarande Sovjetunionen var förstås den lyckade rymdfärden en enorm prestigeseger och Jurij Gagarin har sedan dess varit en av landets mest hyllade hjältar. Nu har tidigare topphemliga dokument från statens arkiv publicerats på begäran av den ryska rymdbyrån Roscosmos med anledning av 50-årsfirandet av Gagarins resa.

Den oberoende tidningen Novaja Gazeta rapporterade nyligen om de offentliggjorda handlingarna och tidningens rymdskribent, den tidigare kosmonauten Jurij Baturin, skrev bland annat:

”Först nu kan vi tack vare de släppta dokumenten förstå de extraordinära omständigheterna och de oväntade detaljerna kring människans första resa i rymden”.

Dokumenten visar hur teknikerna kort före avfärden upptäckte problem med luckan till raketen, Vostok 1. Under stor stress lyckades de skruva bort alla 32 skruvar och åtgärda felet. En dag före uppskjutningen insåg också vetenskapsmän att den kombinerade vikten av Gagarin själv, hans rymddräkt och stol var 13,6 kilo över maximalt tilllåtna vikt. I brådskan i att försöka minska vikten felkopplades mätarna för tryck och temperatur, varpå det blev kortslutning.

Problemen till trots kom den då 27-årige Jurij Gagarin iväg och avverkade sin 108 minuter långa flygning. Ryssarna hade tagit en överlägsen ledning i rymdkapplöpningen och USA:s dåvarande president John F Kennedy gav order om att USA skulle svara. Redan 1961 uttryckte Kennedy en förhoppning om att landet före 1970 skulle ha landsatt en man på månen.

Hur det gick vet vi. Den 20 juli 1969 uttalade Neil Armstrong de numera bevingade orden: ”Detta är ett litet steg för en människa, men ett jättekliv för mänskligheten”. Örnen hade landat – och USA hade fått sin revansch.

Sedan dess har det hänt mycket, både inom politiskt och inom tekniken. Det kalla kriget har upphört, USA och Ryssland samarbetar sedan många år inom rymdforskningen, bland annat genom rymdstationen ISS. I dag är det bara Ryssland som sköter uppskjutningarna till ISS och det är också Ryssland – i allt större konkurrens med Kina – som står för de flesta raketuppskjutningarna.

–Militärt är det relativt sparsamt, även om det fortfarande skjuts upp en del raketer för att varna för robotar. Men det handlar framför allt om kommersiella satelliter inom telekommunikation. Världens mest trafikerade uppskjutningsstation är Plesetsk, som stått för ungefär 3000 av de 5000 raketuppskjutningar som gjorts sedan 1957, säger Sven Grahn.

Ryssland har också erbjudit plats på rymdfärjan ISS för förmögna intressenter. Den sannolikt dyraste turistresan någonsin genomförde amerikanen Dennis Tito 2001, när han som rymdturist fick tillbringa nästan åtta dygn på ISS. Omkring 150 miljoner kronor kostade det Tito att från rymden få se Jorden vid 128 tillfällen.

Efter några års uppehåll sägs nu Ryssland åter vara berett att erbjuda turistresor till rymden för dem som har lust – och råd.

För världens förste rymdfarare slutade dock livet i förtid. Jurij Gagarin avled 1968 efter att hans MiG 15 kraschat under en övningsflygning.