lla som försökte ta sig till mötet på stadion i Harares förstad Mbare stoppades i vägspärrar och många attackerades med järnrör. Även journalister och afrikanska valobservatörer anfölls och tvingades fly. Runt stadion cirkulerade lastbilar fulla med det styrande partiets ungdomsmilis.

Tsvangirai sade efter beslutet att avbryta valkampanjen att det är meningslöst att hålla val under dessa omständigheter.

- Mugabe har redan bestämt vad utgången ska bli. Vi tänker inte spela med i Mugabes spel.

Han uppmanade FN och den Afrikanska unionen att ingripa för att förhindra ett folkmord.

Den 84-årige Mugabe har svurit att aldrig överlämna makten till Tsvangirai och hans parti MDC, oavsett utgången av valet. ”Bara Gud kan lyfta bort mig”, sade Mugabe i helgen och anklagade MDC för att vara Storbritanniens och USA:s marionetter.

Morgan Tsvangirai fick fler röster än Mugabe vid den första valomgången den 29 mars, 47 mot 43 procent enligt det omtvistade officiella resultatet. Valkommissionen hade då hemlighållit siffrorna i en månad. Tsvangirai tvekade och ställde upp under protest i en andra omgång, eftersom han hävdade att han redan vunnit med över 50 procent och att en andra omgång därmed var onödig.

I praktiken serverar han nu valsegern på ett fat till Mugabe. Men en viktig, kanske avgörande, fortsättning blir hur grannstaterna reagerar. För första gången under den åtta år långa krisen har nämligen flera grannländer börjat säga ifrån mot Mugabe. Det gäller i första hand Botswana, vars nya president Ian Khama överlämnat en formell protest. Även från Zambia, Tanzania, Rwanda och Kenya har regeringarna uttalat sig kritiskt. Dessutom har Angolas president José Eduardo dos Santos sagt att det behövs mer tolerans. Dos Santos har annars hittills varit en av Mugabes trognaste uppbackare.

Svängningen bland grannstaternas ledare är förmodligen en anledning till att Tsvangirai hoppar av. Han kan räkna med att Mugabes legitimitet bland forna vänner är sargad. Till skillnad mot Mugabe och dennes parti Zanu-PF kan Tsvangirai gå in med högburet huvud i de förhandlingar som lär stunda.

Bland de kritiska rösterna saknas dock fortfarande Sydafrika, det enda land som har den ekonomiska och politiska makten att avgöra Mugabes öde. Sydafrikas president Thabo Mbeki har aldrig offentligt sagt ett kritiskt ord om Mugabe. Den senaste veckan har han, som utsedd medlare av de 14 länderna i södra Afrikas samarbetsorgan, försökt få till stånd ett möte mellan Mugabe och Tsvangirai med en samlingsregering som mål.

Mugabe styr i dag med hjälp av en regering som inte längre har legitimitet, eftersom flera ministrar förlorade sina parlamentsplatser i valet i mars. Det gäller exempelvis justitieminister Patrick Chinamasa, som ofta nämnts som en tänkbar efterträdare till Mugabe. I praktiken styr Mugabe med en junta, där försvarschefen generalen Constantine Chiwenga spelar en huvudroll.

Tre månader efter valet har inte ett enda ny kommunstyrelse bildats eller en enda parlamentariker svurits in. Det är osäkert om det nya parlamentet ens kommer att sammankallas, sedan oppositionen vann en övertygande majoritet. Det mesta tyder på att Mugabe tänker styra via dekret.

I dag tycks den enda räddningen som återstår vara en samlingsregering, eftersom en ren MDC-regering efter Tsvangirais avhopp inte längre är möjlig. Alternativet, att Mugabe och Zanu-PF fortsätter som hittills, innebär ett totalt sammanbrott och i värsta fall inbördeskrig.