Närmare 8 000 män och pojkar mördades av bosnienserbiska styrkor den 11 juli 1995 i stadens omgivningar. Området var då en bosnienmuslimsk enklav i ett serbkontrollerat område men hade av FN deklarerats som en fredad zon. Massakern räknas som den värsta i sitt slag sedan andra världskriget.

Vid en minnesceremoni, där Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdogan var huvudtalare, begravdes på söndagen också närmare 800 nyligen identifierade kvarlevor efter massakerns offer.

Det tog nästan en månad innan omvärlden förstod att de bosnienserbiska styrkorna genomfört en massaker av oanade mått mot alla män över 16 år från Srebrenica. Hård kritik riktades senare mot den nederländska FN-styrkan på plats som inte ingrep mot bosnienserberna och deras militäre ledare Ratko Mladic. Denne anses vara huvudansvarig för massakern men är fortfarande på fri fot eftersom han skyddas av olika grupper i Serbien där han tros hålla sig gömd. Att han inte gripits och ställts till ansvar är fortfarande ett öppet sår och hindrar en fullständig normalisering av relationerna mellan Serbien och omvärlden.

Samtliga presidenter i de länder som uppstod ur Balkankrigen var också närvarande på söndagen, så även Serbiens president Boris Tadic. Detta har väckt starka reaktioner bland offrens anhöriga.

Serbien försökte i åratal förneka massakerns omfattning. Först i mars i år, och bara sedan den EU-sinnade Tadic tagit initiativet, kunde det serbiska parlamentet rösta igenom en resolution som fördömde massakern och bad offren och deras anhöriga om förlåtelse.

Bosnienserbernas ledare Radovan Karadzic, som planerade den blodiga etniska rensningen under konflikten, greps i Belgrad 2008. Han står nu inför rätta vid krigsförbrytardomstolen i Haag, åtalad för folkmord.