Och det kan också bli fallet efter det blandade resultat som folkomröstningen visade.

Enligt preliminära resultat sent igår kväll röstade omkring 67 procent ja till den nya författning, som skrivits av personer utsedda av den regering militären installerade när den avsatte den förre premiärministern Thaksin Shinawatra i en kupp i september förra året. 32 procent röstade nej.

Det tycks vara ett klart resultat, men de regionala variationerna tyder på att det thailändska samhället fortfarande är splittrat efter landsändar och inkomstgrupper.

Och det bådar inte gott för framtiden.

Det var knappast förvånande att minst 80 procent röstade ja i södern, där Demokraterna – oppositionsparti under Thaksin – alltid varid starka, och där där den förra regeringens hårdhänta metoder alienerade områdets muslimska minoritet.

Att 60-70 procent i Bangkok och på den bördiga centralslätten röstade ja kom inte heller som någon överraskning.

Men i de fattiga nordöstra provinserna blev den ett rungande nej, med preliminärt 65 procent mot den nya författningen. I norr, “hemmaplan” för Thaksin, var det ungefär lika många ja som nej röster sent igår.

Oppositionen i nordöst har delvis sin förklaring att det är där Thaksins nu upplösta parti, Thai Rak Thai — eller “thailändare älskar thailändare” – hade sitt starkaste fäste.

Under sin tid vid makten införde Thaksin flera reformer, som var menade att gynna befolkningen i landets mest eftersatta delar.

När det blir allmänna val i slutet av året – vilket skall bli nästa steg i vad regeringen säger är vägen tillbaka till demokratiskt styre – är det också sannolikt att Thaksins anhängare, under en ny beteckning, kommer att vinna många röster i nordöst.

Men det vore alltför förenklat att se ett ja som en röst för militären och nej för Thaksin, menar de flesta politiska bedömare i Thailand.

Visst röstade Thaksins anhängare nej för att visa sitt missnöje med kuppen och vad som hänt sedan dess.

Men det gjorde också många demokratiaktivister, som visserligen var emot vad de såg som auktoritärt styre under Thaksin, men som anser att en militärkupp inte var det rätta sättet att bli av med honom.

Bland de som förespråkade ett ja var Demokraternas ledare Abhisit Vejjajiva.

Han hade också höjt sin röst mot militärens maktövertagande, men menar nu att en den nya författningen behövs för att föra utvecklingen framåt så att allmänna val kan hållas så snart som möjligt.

Men är då Thailand verkligen på väg tillbaka till demokrati efter två år av politisk osäkerhet, först dagliga demonstrationer mot Thaksin, sedan ett ogiltigtförklarat val i april förra året, och till slut ett militärt ingripande?

Interimsledaren för det nu upplösta Thai Rak Thai, Chaturon Chaisaeng, tackade vid en presskonferens i Bangkok igår kväll de som röstat nej, men sade att han respekterar resultatet av folkomröstningen.

Men hur kommer andra att reagera?

Thaksin befinner sig i exil i London, där han hållt sig kvar i rampljuset genom att köpa fotbollsklubben Manchester City – och antagligen, genom dagliga kontakter med före detta partikamrater i Thailand.

Han är inte ute ur spelet, och befinner sig fortfarande på kollisionskurs med militären, och det gör säkert många andra, framförallt i nordöst, där missnöjet med Bangkok alltid varit stort.

Mycket hänger på vad som kommer att hända under tiden fram till valet, som utlovats till december. Men vem som än då vinner kommer aldrig att kunna få lika stor makt som Thaksin hade på sin tid.

Militären kommer även efter valet att befinna sig i bakgrunden för att se till att ingen civil politiker blir alltför mäktig. Det kommer den nya konstitutionen att se till.