De arabiska folken står inte samlade bakom en ledargestalt i dagens revolutioner. Här finns ingen folktalare som Khomeini i revolutionens Iran 1979. På gatorna i Tunis, Kairo och Benghazi var det inte någon eldfängd al-Qaida-ledare som fick massorna att resa sig.

Tio år efter 11 september 2001 träffar SvD:s utsända i Kairo ingen egyptier som talar om Muhammed Atta, den egyptiske självmordspiloten i ett av de kapade planen som kraschade i World Trade Center.

Dagens arabiska uppror är pluralistiska. Här finns ett kollektiv av röster, ingen enskild demagog som eldar massorna. Det är bra för oss, säger araber som vill ha demokrati.

– Europas mest karismatiske ledare på 1900-talet var ju Adolf Hitler, en kriminell som förstörde halva Europa, säger Riad al-Khoury, jordansk intellektuell, som SvD träffar på en konferens i Kairo om det civila samhällets roll under den arabiska våren.

I dagens Egypten kräver människor en lön att leva på, oberoende domstolar och slut på korruptionen. Många krafter kämpar mot varandra. Vägen till ett bättre samhälle kan ta årtionden. Visst finns det salafister (bokstavstrogna, Saudiinfluerade sunniter som ofta finansieras från Arabiska halvön) i Egypten och andra arabländer, men salafisterna har inte majoriteten bakom sig.

Riad al-Khoury minns hur annorlunda stämningarna var för tio år sedan.

– Den 11 september 2001 var hälften av människorna på Ammans gator lyckliga. Den andra halvan var likgiltig. Nästan ingen var upprörd. Men i dag har folk i allmänhet vänt sig mot terrorismen, för vi hade en stor terroristattack i Amman i november 2005, som begicks av jordanier. När jordanierna själva blev offer ändrade de uppfattning.

Men araberna har inte ändrat syn på Israel och USA, fortsätter ekonomen från Amman.

– Enligt min mening är den olösta Palestinafrågan, samt USA:s och Israels hållning, grundorsaken till terrorismen. För en vanlig muslim står palestinierna som symbol för ett förtryckt folk. Löser man Palestinafrågan genom en tvåstatslösning, där palestinierna får rättigheter och israelerna säkerhetsgarantier, kommer halva problemet med terrorismen att försvinna, säger Riad al-Khoury, själv kristen.

Egyptiern Basem Fathy, 27, var detta år med om att göra historia. Han var en av grundarna av 6 aprilrörelsen som tog initiativ till folkresningen mot Mubarak. När al-Qaida slog till mot USA var Basem Fathy 17 år:

– Vi hatade USA och Israel då. Men sen, när vi insåg hur många som dödats, hur avskyvärda dåden var, tog vi avstånd från terrorismen, säger Basem Fathy, i dag verksam på Freedom House.

– Vanliga arabers krav på demokrati har vuxit fram ur djupet, precis som Sovjetunionen var dömt att kollapsa, säger han.

Den egyptiska professorn Huda Awad, expert på jämställdhetsfrågor och egyptisk islamism, menar att terrorismens infrastruktur har eroderat i arabvärlden genom det faktum att varje dåd har drabbat vanliga människors ekonomi.

– Terroristdåden i Egypten på 1980- och 1990-talen ledde till arbetslöshet, hemlöshet, lägre inkomster och det i sin tur drev fram fler skilsmässor.

Nu kämpar araberna för värdighet, friheter, korruptionsbekämpning och sociala förändringar, konstaterar hon.

– När jag kom sent till ett möte i Kairo på grund av trafikstockningarna sade en ung man: ”Trafikproblemen är ett skäl till att vi gjorde revolution”.