BONN Slarviga förberedelser och brister i datasystemet har gång på gång tvingat tribunalen i nederländska Haag att skjuta på processen som inleddes den 16 maj, snart 17 år efter slutet på Bosnienkriget, som krävde omkring 100 000 dödsoffer. Bland annat fick åklagarna den 17 maj medge att de försummat att lämna över tusentals sidor med bevismaterial till den förre generalens försvarare. Allt som allt har åklagarna och deras team på 40 medarbetare samlat på sig dokument motsvarande 1 miljon sidor sedan åtal väcktes för snart 17 år sedan, strax före Daytonavtalet som i december 2005 satte punkt för kriget.

När de första vittnesförhören nu börjar är det hårresande detaljer och skildringar från ett obegripligt helvete mitt i Europa som kommer att presenteras i veckor och månader. Först ut är Elvedin Pasic. Han var bara 14 år när bosnienserbiska styrkor jämnade den bosniska byn Hrvacani med marken, tog barn och kvinnor till fånga och enligt åklagarna avrättade 150 muslimska män.

– Gå nu. Och vänd dig inte om, sade hans farbror när han fördes bort tillsammans med Elvedins far för att aldrig mer komma tillbaka.

Pasic bor numera i USA och har tidigare vittnat mot andra åtalade vid den internationella krigsförbrytartribunalen för före detta Jugoslavien i Haag.

När rättegången inleddes förklarade sig Ratko Mladic oskyldig. Hans advokat Branko Lukic sade att Mladic räknade med att bli frikänd.

– Jag försvarade mitt land och min nation, var Ratko Mladics första ord när greps för ett år sedan, efter att varit på flykt i 16 år och tidvis jagats av ameri- kanska och brittiska specialstyrkor men gång på gång lyckats dra sig ur snaran.

Mladic föddes 1942 i ett krigshärjat Bosnien och utvecklade tidigt ett hat mot muslimer. 1992 utnämndes han till överbefälhavare i de bosnienserbiska styrkorna som mellan 1992 och 1995 gjorde sig skyldiga till oräkneliga övergrepp mot civilbefolkningen, massvåldtäkter, deportationer, mord och tortyr.

I åtalet nämns framför allt massakern i FN-enklaven Srebrenica där Mladics styrkor i juli 1995 mördade över 7 000 pojkar och män som fördes bort på lastbilar och dumpades i massgravar, enligt Haagdomstolen ett folkmord utan motsvarighet sedan andra världskriget.

Samma sak gäller för belägringen av Sarajevo. Denna varade i 1 425 dagar och krävde 11 500 dödsoffer när granater haglade över staden och bosnienserbiska prickskyttar jagade människor som hastade fram på gatorna.

Efter kriget bet sig Mladic fast i den serbiskt dominerade Republika Srpska, en delrepublik i förbundsrepubliken Bosnien och Hercegovina, men uppträdde också öppet i Belgrad där han skyddades av ett nätverk av nationalister, militärer och medlemmar i säkerhetsapparaten. För många var han på den tiden en krigshjälte.

Vändpunkten kom när den EU-vänlige serbiske presidenten Boris Tadic på allvar lät polis och underrättelsetjänst jaga krigsförbrytarna. Radovan Karadzic greps 2008 i Belgrad där han i åratal levt under falsk identitet och utgett sig för att vara en esoterisk naturläkare. I maj förra året greps Ratko Mladic i en by i norra Serbien.

– Äntligen kan vi stänga ett mörkt kapitel i vår historia, förklarade samma dag den dåvarane presidenten Boris Tadic och tillfogade att Serbien nu tagit ett stort steg mot medlemskap i Europeiska unionen.

Ännu är det oklart hur Mladic kunnat hålla sig gömd i åratal trots en alltmer intensiv jakt på honom. Den serbiske chefsåklagaren för krigsförbrytelser Vladimir Vukcevic förklarade den 22 juni att han inom kort skulle avslöja ett nätverk av medhjälpare och att åtal kommer att väckas mot flera välkända personer.

– Det kommer att ske mycket snart. Vi har all information som vi behöver, försäkrade han och pekade på att utredarna kartlagt medhjälparnas aktiviteter och kunnat identifiera ett stort antal lägenheter i Belgrad där misstänkta krigsförbrytare hållits gömda.

Goran Hadzic, som greps den 20 juli 2011 och som var den siste av de sammanlagt 161 misstänkta krigsförbrytarna på Haagtribunalens lista, ska enligt uppgifter i medierna ha skyddats av den ortodoxa kyrkan och senare ha funnit en fristad i Ryssland. Som dåvarande president i Serbiska Republiken Krajina i Kroatien har han enligt åklagarna i Haag gjort sig skyldig till mord, tortyr, plundringar och deportationer.