Under Tangdynastin flödade varor och idéer längs med Sidenvägen till det som då var världens största stad, Xian. Dagens enorma tillväxt har fått många kineser att göra liknelser med blomstringen under Tang. Men den gången stoppades Kinas expansion västerut när araberna krossade den kinesiska armén i slaget vid Talasfloden år 751, i‑dagens Kirgizistan. Det var en kollision mellan civilisationer som gjorde att Centralasien hamnade i den islamiska kultursfären och skars av från det konfucianska Kina.
Idag har återigen Sidenvägens gamla ekonomier börjar samverka. Eftersom mer än hälften av jordens befolkning lever där tillsammans med enorma oljetillgångar och förmögenheter är det en av århundrandets viktigaste händelser. Men istället ligger västvärldens fokus på gamla aktörer: när Obama talade till den muslimska världen haussades det upp som en historisk händelse. Samtidigt uppmärksammades det knappt att Kina i år för första gången gått om USA som Mellanösterns största handelspartner. Smörjmedlet är de som islamonline.net kallar Kinas ”dolda skatt”; de officiellt 20 miljoner kinesiska muslimerna.
I våras besökte jag ”Lilla Mecka ” , som staden Linxia i den västliga Gansuprovinsen kallas på grund av sina många nyrenoverade moskéer.
Eleverna jag mötte på en koranskola såg ut som vanliga kinesiska ungdomar med mobiltelefoner och vita sneakers. Men de flesta hette Ma i familjenamn, en kinesisk version av Muhammed, och på huvudet bar de det muslimska huifolkets vita mössa. Det styrande kommunistpartiet har en pragmatisk syn på religion. Islam tolereras så länge religionen inte används för politisk opposition – därför sponsrar staten 20000 kineser årligen att åka till Mecka för Hadj men förföljer muslimska uighurer som vill ha självständighet.
Istället för att drömma om amerikanska universitet planerade ungdomarna i Linxia att studera i‑Mellanöstern. Sedan kan de återvända för, exempelvis, ett välbetalt tolkjobb i handelsstaden Yiwu.
Varje år åker 200000 araber till denna gigantiska handelsstad på Kinas östkust för att göra inköp. Där finns muslimska dagis och moskéer för att de ska känna sig hemma. Samtidigt lever 100000 kineser i Dubai på att handla med Mellanöstern. Kriget mot terrorismen har snabbat upp västvärldens krympande betydelse. Terrornojan har gjort att det tar 18 dagar i snitt för en egyptisk affärsman att få visum till USA, om det över huvud taget går. Till Kina tar det en dag.
Finanskrisen bidrar till västerlandets förfall när ökad arbetslöshet leder till främlingsrädsla och hårdare visumkrav. Och den kinesiska handeln riskerar att ytterligare bidra till Mellanösterns instabilitet. Kinesisk import har gjort att skofabrikerna i Hebron på Västbanken skurit ner personalen från 15000 till 5000 arbetare. Det innebär ytterligare 10000 unga frustrerade palestinska män på gatan. Ekonomen Ben Simpfendorfer, författare till boken The New Silk Road, menar att det bästa resultatet av Kinas fokus på handel vore om det kunde få även väst att börja tänka på Mellanöstern som något annat än ett säkerhetsproblem. Potentialen är stor.
Efter striden vid Talasfloden lärde de kinesiska krigsfångarna araberna att tillverka papper. Det är därför du kan hålla den här tidningen i handen idag.
