–Efter åtta års dröjsmål kommer de misstänkta för 11 september-attackerna till sist att möta rättvisan, sa justitieminister Eric Holder som igår kallade till presskonferens.

Beslutet ingår i den översyn av Guantánamofångarna som inleddes efter maktskiftet i Washington i januari. Barack Obama, som just nu är på resa i Asien, fastslog att han är övertygad om att han, i likhet med det amerikanska folket, kommer att kunna lita på att striktast tänkbara rättvisa tillämpas.

Enligt Holder är man övertygad om att de utpekade fälls och tilldelas lagens hårdaste straff, döden. De fem är:

•Khalid Sheikh Muhammed, som erkänt att han låg bakom 11 september-attentaten.

•Waleed bin Attash, anklagas för att både ha utbildat terrorister i Afghanistan och köpt en båt samt sprängämnen som användes vid attentatet mot krigsfartyget USS Cole.

•Ramzi Binalshibh, som påståtts vara den ”20:e kaparen” i sin roll som mellanhand mellan al-Qaida och kaparna i USA.

•Ali Abd al-Aziz, släkt med Khalid Sheikh Muhammed, tros ha varit kaparnas kassör och skickat bortåt en miljon kronor till dem i USA.

•Mustafa Ahmed al-Hawasawi, även han misstänkt för att delta i finansieringen av dåden.

Ödena för ytterligare fem misstänkta tillkännagavs också igår. I de fallen blir det prövning i de så omstridda militärkommissionerna. Det ska inte ske i flottbasen på Kuba, utan på ännu inte namngiven ort i USA. En av dessa fem är Abd al-Rahim al-Nashiri som anklagas för att planlagt USS Cole-attacken utanför Jemens kust 2000.

Ett namn fanns dock inte med på gårdagens lista, Abu Zubaydah. Han uppges ha avslöjat detaljer om al-Qaida och dess ledare. En del kännare förklarade det med att han utsatts för de omdiskuterade ”skärpta förhörsmetoderna” av både amerikanska och pakistanska underrättelsetjänsterna.

Protester följde omedelbart på gårdagens besked. Den republikanske senatorn John Cornyn påminde om att 2001-attentaten var krigshandlingar och hävdade att en flytt av fångarna till amerikansk mark äventyrar säkerheten. Släktingar till dödsoffren stämplade det hela som ”en travesti på rättvisan”. Talesmän för olika medborgarrättsorganisationer, som ACLU, välkomnade dock nyheten som ett återställande av amerikanska rättstraditioner.

Juridiska experter framhåller att Obama-administrationen tagit ett djärvt och riskfyllt steg. Det kommer att bli svårt att hitta jurymedlemmar som inte är jäviga eftersom domstolen bara ligger ett stenkast från det ställe där World Trade Center-tornen stod. Men, rörande den känsliga frågan om tortyr, som skendränkning, framhåller de att åklagarna lär undvika bevisning som erhållits vid de enligt uppgift 183 gånger Khalid Sheikh Muhammed utsattes för sådan behandling.

Den förra Bush-administrationens definition av ”illegala kombattanter” efter attentaten 2001 ansågs vara rättsvidrig från första stund. Flera tvister har slutat i Högsta domstolen som vid ett par avgörande tillfällen dömde i fångarnas favör. Följden blev att kongressen ändrade en del inslag och stiftade en ny lag om militärkommissioner.

George W Bushs och hans rådgivares syn på rättvisan var ett stående inslag i Obamas retorik under valrörelsen förra året. Ett av hans första beslut i Vita huset var att meddela att Guantánamo-lägret på Kuba skulle stängas inom ett år – ett datum som närmar sig snabbt men utan att en lösning hittats.

Justitieminister Holder, som inte angav någon tidpunkt för rättegångarna, framhöll att man varit i kontakt med alla berörda myndigheter i New York om sådant som bevakning. Den berörda domstolen har dömt i terroristmål förut, något som nämnts i argumenten mot militärtribunalerna hela tiden. Fällande domar avkunnades exempelvis mot de skyldiga bakom det första World Trade Center-attentatet 1993.

Det dramatiska tillkännagivandet av New York-rättegångarna överskuggade en rejäl personalförändring i Vita huset. Chefsjuristen Gregory Craig avgår och ersätts av Robert Bauer. Craig beskylls för att inte ha skött frågan om Guantánamo och beslut om bland annat fotodokumentationen av tortyr tillräckligt smidigt.