Om det inte lyckas är Sveriges Thomas Bodström beredd att gå vidare vid sidan av EU-systemet.

Med tanke på att EU-parlamentet redan har avvisat ministrarnas förslag två gånger verkar utsikterna att enas osäkra. Det finns heller inte full enighet bland medlemsländerna om förslaget.

- Hade parlamentet inte sagt nej hade de inte haft något att förhandla om. Låt oss nu göra ett ordentligt försök, annars är vi beredda att gå vidare själva, sade Bodström på en pressträff vid ministermötet i Luxemburg på onsdagen.

Det skulle innebära att ett antal länder inför gemensamma regler, vid sidan av EU:s regelsystem. En sådan väg är möjlig när det inte går att få stöd av tillräckligt många länder inom EU:s regelverk. Förslaget om gemensamma regler för lagring av data om vem som ringt till vem, när och varifrån, liksom uppgifter om e-post och SMS-trafik, lades först fram av Storbritannien, Sverige, Irland och Frankrike i mars 2004. Syftet är att bekämpa grov brottslighet bättre.

Åsikterna går isär, även mellan länderna, om nyttan av ett EU-beslut i frågan.

- Det finns en del grundläggande delar i förslaget som vi försvarar, sade det nuvarande ordförandelandet Storbritanniens justitieminister Charles Clarke på en presskonferens.

- Om lagringstiderna blir korta, så är det frågan om det värt det (att ta ett EU-beslut), säger Thomas Bodström.

Enligt Charles Clarke har vid möten de senaste dagarna med ledarna för de stora partigrupperna i EU-parlamentet, liksom vid kontakter med ledamöterna i utskottet för medborgerliga rättigheter, givit hopp om en uppgörelse före årets slut.

Det som nu föreslås är lagringstider på mellan sex månader och två år. Flexibilitet ska också finnas för medlemsländerna om data för obesvarade samtal ska bevaras och hur kostnaderna mellan operatörer och myndigheter ska fördelas.