Människor gick ut och firade i den lankesiska huvudstaden Colombo när uppgifterna kom att tamilgerillan hade lagt ner sina vapen. Tusentals människor har lyckats fly det lilla område som gerillan i helgen kontrollerade. Andra har blivit kvar och utsatts för intensiv beskjutning. Bilden till höger är från i fredags och från den lankesiska militären.
Foto: DAVID GRAY/REUTERS
Efter flera veckors blodig slutstrid som enligt de tamilska tigrarna dödat över 3000 människor och skadat 25000 på ett dygn, lägger gerillasoldaterna ner sina vapen. En talesman uppgav på söndagen att ”vi låter vapnen tystna för att rädda vårt folk”.
– Denna batalj har nått sitt bittra slut. Vi beklagar alla liv som förlorats och att vi inte kunde hålla ut längre. Vi står inte längre ut med att se vårt folks oskyldiga blod spillas, skriver Selvarasa Pathmanathan, talesman för LTTE-gerillans politiska gren på den gerillavänliga hemsidan Tamilnet.
Det finns inga oberoende bekräftelser på att striderna och kriget är över. En talesman för regeringen sade på söndagen att lankesiska trupper är på väg in i stridsområdet för att ”göra slut” på de tamilska tigrarna, rapporterade AFP. Under tiden började människor strömma ut på gatorna i huvudstaden Colombo och fira vad som tros vara ett krigsslut. Militära källor hävdade också på söndagen att man hittat gerillans grundare och ledare Vellupillai Prabhakaran död, enligt Reuters.
–Om striderna verkligen är över kan vi äntligen hjälpa civilbefolkningen som i månader suttit fångade mitt i striderna. Deras situation är katastrofal. Många har skador från striderna och undernäringen är utbredd. Hälften av alla barn under fem år i konfliktzonen lider av allvarlig undernäring. De måste omedelbart få hjälp om de ska överleva, sade Elisabeth Byrs, taleskvinna för FN:s humanitära hjälporgan OCHA till SvD.
Situationen är också ”mycket dramatisk” för de tiotusentals tamilska flyktingar som lever i provisoriska läger utanför stridszonen, många av dem barn som kommit bort från sina föräldrar under flykten, säger Elisabeth Byrs. Omkring 250000 människor uppskattas ha flytt sina hem under de senaste månaderna.
–Även i lägren är många undernärda och det finns fall av vattkoppor och diarrésjukdomar. Det är också viktigt att vi snabbar på processen att sålla ut humanitära flyktingar från stridande parter. Just nu sitter alla blandade, vilket är en stor säkerhetsrisk, säger Byrs.
Gårdagens till synes definitiva gerillakapitulation föregicks av rasande strider i den nordöstra delen av landet. I lördags motade regeringsarmén bort gerillan från kusten, och tog därmed kontroll över Sri Lankas hela kuststräcka för första gången sedan kriget bröt ut 1983. De sista resterna av gerillan befann sig till sist omringade i ett djungelområde mindre än en kvadratkilometer stort – som natten till i går utsattes för intensivt artilleribombardemang.
–Jag har suttit klistrad framför tv-nyheterna den senaste veckan. Bilder på civila som dödats, många kvinnor och barn, har chockat mig djupt. Jag skulle bli så lycklig om det till sist blir fred i mitt land efter så många smärtsamma år. Jag önskar att vi fick tillbaka ett enat Sri Lanka som vi upplevde under vår barndom, säger Oshi Sam-Thambiah som arbetar för Unicef i Genève.
Hon är buddistisk singales gift sedan 13 år med Nithi som är kristen tamil. Även han uttrycker försiktigt hopp vid samtal med SvD.
–Viktigast är att de civila nu får hjälp. Många är fattiga och underprivilegierade jordbrukare eller uppfödare som fastnat mitt i striderna, och skadats eller dödats. Jag hoppas också att minoritetens behov uppmärksammas. Det är en lång väg att gå, men en strimma av hopp har väckts idag, säger Nithi Sam-Thambiah som också arbetar för FN i Genève.
Problemet under striderna har varit att inga journalister eller hjälparbetare släppts in i området, så det finns inga oberoende uppgifter om vad som hänt. Båda sidor anklagar varandra för massakrer på civila, som troligen skett i båda lägren. Regeringen beskyller rebellerna för att använda civila som mänskliga sköldar, medan gerillan anklagar regeringen för urskillningslöst bombardemang.
FN:s chef för mänskliga rättigheter, Navi Pillay, menar att både rebellerna och regeringen kan ha gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser. Den forna kolonialmakten Storbritannien kräver en utredning om de misstänkta krigsbrotten.
Det är dock utom tvivel att civila fått betala ett mycket högt pris för detta krig. FN och rader med hjälporganisationer har den senaste tiden larmat om den humanitära situationen i landet.
Förra helgen dödades omkring 1000 människor av tungt artilleri i en så kallad ”säkerhetszon”.
FN uppskattades att upptill 50000 civila satt fångade tillsammans med gerillamän på en smal landremsa som oupphörligen besköts.
