Tallinn håller andan

– På tv varnar de för stora bråk den 9 maj, så jag frågade poliserna om det var säkert att komma hit i dag. Men det här känns inte rätt, säger hon efter att ha lagt tre röda nejlikor vid foten av bronsstatyn och torkat den tår som dröjt sig kvar på kinden.

Estland är fortfarande i chocktillstånd efter kravallerna den 26-27 april då tusentals berusade ungdomar ställde till med upplopp i stadens centrum. Myndigheternas beslut att flytta det av den ryskspråkiga befolkningen så symboliskt viktiga krigsmonumentet lede till skarpa reaktioner.

– Det var inte rätt av ungdomarna att bråka. Men det var heller inte rätt att flytta monumentet och särskilt provocerande att göra det inför den 9 maj, säger Jekaterina Viktorova på ryska.

Tisdagens invigning av världens i dag mest omtalade bronsstaty var lugn. De stora polisstyrkor som bevakade krigskyrkogården kunde snabbt koppla av.

Men spänningen vilar över den estniska huvudstaden. På internet och i andra medier talas om protestaktioner. Offentliga möten av förbjudna, liksom alkoholförsäljning. Extrainkallade styrkor från landsorten förstärker den lokala polisen och i förra veckan fick drygt 300 personer en endagsutbildning som poliser och ska fungera som ett slags medborgargarde.

– En anledning till att det blev så stor uppståndelse är att vi inte är vana vid kravaller. Jag såg på tv i morse hur franska ungdomar välte bilar och skapade kaos för att deras presidentkandidat inte vann valet. Där hör det till vardagen. Här har varit så lugnt de senaste tio åren, säger taxichauffören Urmas Täheste som kör oss till kyrkogården.

Estland har flera ekonomiskt blomstrande år bakom sig. Välståndet har ökat och det har kommit stora delar av befolkningen tillgodo. Arbetslösheten har minskat snabbare än i något annat land och tillväxten är märkbart synlig i huvudstaden som på alla sätt påminner om en välmående västeuropeisk storstad.

En färsk Eurobarometer visar att esterna är Europas största optimister. De anser i högre grad än andra européer att de fått det bättre de senaste fem åren och de har också den starkaste framtidstron.

Inträdet i EU och framför allt försvarsalliansen Nato har dock skapat starka spänningar med den mäktige grannen i öst. Drygt 25 procent av befolkningen på 1,4 miljoner är ryskspråkiga, av dem har 160 000 blivit estniska medborgare, 92 000 är fortfarande ryska medborgare och 123 000 är statslösa. Moskva talar högljutt om alltför hårda språkkrav för estniskt medborgarskap och diskriminering av de rysktalande, men Jekaterina Viktorova håller inte med:

– I mitt hyreshus bor bara ester och jag har alltid blivit bra behandlad. Om jag frågar efter något på gatan så blir jag också vänligt bemött. Nej, folk här är snälla och därför var det konstigt att myndigheterna ville röra upp känslorna och flytta statyn, säger hon. Själv blev hon estnisk medborgare 1992 utan att kunna så mycket estniska, men då var språkkraven inte så höga,

Den 9 maj har alltid varit förenat med starka känslor hos den 65-åriga Jekaterina. Hennes far dog i närheten av Novgorod under de inledande striderna av andra världskriget, mamman deporterades till Tyskland och dog i straffläger. Själv kom hon till Estland tillsammans med sin make 1955 och har inga tankar på att flytta. Pensionen på 3040 estniska kronor (1 800 svenska kronor) är mager, men hon får hjälp av sin dotter att klara hushållskassan.

Men Jekaterina får inte med sig sin 31-åriga dotter Tatjana att fira Segerdagen.

– Hon är ju inte så gammal och ungdomarna tänker på ett annat sätt. Men både Tatjana och mitt barnbarn, 11-årige Georgij är förstås tvåspråkiga.

Hon går tillbaka till bronsstatyn en sista gång innan hon tar bussen hem. I morgon ska hon vara inomhus. Men det kommer garanterat inte alla ryskspråkiga att göra.

Det vanligtvis så lugna Tallinn håller andan och väntar spänt.

Jan Blomgren

08-13 52 60

jan.blomgren@svd.se

Fler artiklar