Afghanistan har blivit något av ”det glömda kriget”, men det betyder inte att situationen stabiliserats. Tvärtom har talibanerna under flera år stärkt sin ställning. De är i dag starkare än någonsin efter att ha störtats från makten i Afghanistan hösten 2001 i samband med USA:s krigsförklaring och massiva bombinsatser.

Anders Fänge, chef för Svenska Afghanistankommittén, är inte förvånad över utvecklingen.

– Det som hänt under de senaste två åren är till fördel för talibanerna. De började komma tillbaka redan 2003 och blir allt starkare, säger Anders Fänge och ger tre huvudförklaringar:

– Den afghanska regeringen är ineffektiv, de internationella truppernas krigföring kräver många civila offer och dessutom har talibanerna säkra tillflyktsorter i Pakistan.

Gårdagens blodbad i Kabul skedde utanför Indiens ambassad efter att en bil fylld med sprängmedel rammade två diplomatbilar. De flesta av de döda var civila och i första hand personer som stod i kö för att söka visum. Även två indiska diplomater dödades. Platsen för attentatet var sannolikt vald med avsikt.

– Historiskt har Indien haft stora problem med talibanerna och vi kan absolut säga att talibanerna ser indierna som sina fiender. Därför finns en klar motivbild, säger Sten Widmalm, forskare vid Uppsala universitet med Indien och Pakistan som specialitet.

Militanta islamister har under decennier varit mycket aktiva på Pakistans sida i Kashmirkonflikten, som i praktiken varat sedan brittiska Indien 1947 delades i Indien och Pakistan och strider uppstod om vilket land gränsområdet Kashmir skulle tillhöra. När Pakistan efter 11 september ställde sig på USA:s sida mot talibanerna minskade stödet till de militanta islamisterna i Kashmir, vilket inneburit en stabilisering av situationen där till lättnad för Indien.

När Afghanistans president Hamid Karzai i går fördömde dådet betonade han ”den starka vänskapen” mellan Afghanistan och Indien och menade att fiender till den vänskapen låg bakom attentatet. Landets inrikesminister hävdade att det skedde ”i samarbete med underrättelseagenter i regionen” med adress till Pakistans säkerhetstjänst ISI, som var med och byggde upp talibanrörelsen under 1990-talet. Relationen mellan Afghanistan och Pakistan har de senaste månaderna nått en bottennivå.

Pakistan har en nyckelroll när det gäller utvecklingen i Afghanistan. Det är väl känt att talibanerna utnyttjar baser i västra Pakistan som utgångspunkt för sina attacker inne i Afghanistan. När USA:s vice utrikesminister Richard Boucher i förra veckan besökte Islamabad för överläggningar med de pakistanska ledarna talade han klarspråk om ett av huvudproblemen i Afghanistan.

– Vi vet att självmordsbombare får sin utbildning i Pakistan och därefter dödar oskyldiga afghaner. Vi kan göra mycket för att stoppa detta på den afghanska sidan, men i slutänden är det Pakistan som måste lösa detta problem, sade Boucher och USA har länge uttryckt sitt missnöje med att Pakistans regering inte tar itu med laglösheten och terrorbaserna som finns nära gränsen till Afghanistan.

Men talibanernas militära framgångar i Afghanistan beror också på en ny strategi, en mer utpräglad gerillataktik. Under 2006, när de försökte inta staden Kandahar, användes stora styrkor och det blev regelrätta slag. Då kunde Isafstyrkorna utnyttja sitt stora övertag i vapen och ammunition, framför allt attack- och bombflyg. Resultatet blev att talibanerna ådrog sig stora förluster och tvingades dra sig tillbaka.

De amerikanska generalerna hävdade att talibanerna var på reträtt, men det har snarare handlat om omgruppering och en ny taktik. Sedan 2007 slår talibanerna oftare till med små styrkor och drar sig snabbt tillbaka för att undvika större strider. Självmordsattacker har också blivit ett allt vanligare inslag i kriget. 2005 utfördes 18 sådana attacker, i fjol över 140 och det ser ut att bli än fler i år. Men gårdagens självmordsattack i Kabul var alltså den svåraste som drabbat huvudstaden sedan 2001.