Riad Seif var till för några år sedan känd som en rik syrisk affärsman, som tillverkade Adidasprodukter för export. Han satt som oberoende i parlamentet och blev en profil kring ”Damaskusvåren”, en kort period av politiskt reformhopp efter det att unge Bashar al-Assad tillträtt som president 2000. Men året därpå dömdes Riad Seif en första gång till fem års fängelse.
Under hans fängelsetid 2005 undertecknades Damaskusdeklarationen som manar till en fredlig förändring av Syrien och som ett brett spektrum av syriska oppositionella står bakom: liberaler, islamister, nasserister, kommunister och kurder.
I december 2007 skulle Damaskusdeklarationen välja en ny ledning. Men efter mötet greps cirka 50 deltagare. Tolv sitter fängslade än i dag. Förutom Riad Seif dömdes även Damaskusdeklarationens kvinnliga ordförande Fidaa al-Hourani och journalisten Ali al-Abdallah till 2,5 års fängelse för att ha spritt ”falska uppgifter” som påstås ha försvagat nationens moral.
Riad Seifs dotter Joumana Seif, själv jurist, besöker sin pappa i fängelse så ofta hon får. Men hon kan bara se honom bakom galler.
– Han har prostatacancer. För en månad sedan fick han behandling på ett privatsjukhus. Vi hoppas på ett mirakel från Gud, på att han ska tillfriskna, säger Joumana Seif.
Riad Seif, ett av de fall som lyfts fram i Amnestys rapport om hotade försvarare av mänskliga rättigheter, har inte blivit utsatt för fysisk tortyr, intygar dottern.
– Men han har blivit isolerad. Och det är svårt för hans sju barnbarn att se honom i fängelse. Min yngsta dotter, som är sju år, vet att hennes morfar är en god människa. Hon kan inte förstå varför han sitter i fängelse, säger Joumana Seif.
Syriens konstitution medger långt fler fri- och rättigheter än vad människor kan åtnjuta. I landet råder undantagslagar sedan 1968. Problemet här är inte konstitutionen, säger en syrisk försvarare av mänskliga rättigheter, som jag träffar i en lägenhet i Damaskus.
Denna dissident, som inte vill framträda med namn, säger att många syriska oppositionella har gått tillbaka till att arbeta mer underjordiskt, ”som på 1980-talet”. Källan hävdar att tortyr framför allt utövas mot islamister och i andra hand mot kurdiska aktivister.
Muslimska brödraskapet är totalförbjudet och lagen föreskriver dödsstraff för medlemskap i Brödraskapet. Men efter det att Bashar al-Assad tog över som president 2000, efter sin far Hafiz al-Assad, omvandlas sådana dödsstraff regelmässigt till tolv års fängelse.
Klienter som hamnar i statens säkerhetsdomstolar får inte träffa sina försvarsadvokater i enrum, varför dessa har svårt att förbereda ett försvar.
– Det sitter alltid en officer närvarande som spelar in allt som sägs, fastän det strider mot lagen. Human Rights Watch har rapporterat om missförhållandena i säkerhetsdomstolarna, säger källan.
Men internet har blivit ”det magiska fönstret” i Syrien. Trots förbudet av exempelvis Facebook kommer syrierna runt förbuden med hjälp av proxyservrar, som finns i hemmen och på internetcaféer. Antalet användare av Facebook i Syrien sägs ha ökat kraftigt efter förbudet.
Men kring en plats råder total tystnad: fängelset i Sadnaja där ett fånguppror slogs ned sommaren 2008. Det är känt att det blev dödsoffer där, men fångarnas anhöriga vet ännu inte vilka som är döda.
– De är rädda för att fråga. Det är värst för mödrarna som inte vet om deras söner lever. Några tror att deras söner talar till dem i drömmarna, säger dissidenten på hemlig plats i Damaskus.
