Syriens militära styrka får Väst att vackla

Attackerna fortsätter. Striderna i Syrien har pågått sedan i mars 2011 och några av de värsta massakerna har skett under de senaste veckorna. Det finns inga tecken på en snar vapenvila och en viktig anledning till att Väst tvekar om ett militär ingripande är att Syriens försvarsmakt är för stark.

FOTO: AP Photo

Stefan Ring, militärstrategisk expert på Försvarshögskolan, menar att det är stor skillnad för Nato att agera militärt i Syrien jämfört med den militärt lyckade operationen i Libyen då Muammar Gaddafis styrkor besegrades.

– Gaddafis maktbas var mycket mindre. Han var orolig för att en stark armé skulle bli ett hot mot hans egen position eftersom hans egen klan inte räckte för att besätta alla viktiga poster inom försvaret. President al-Assad har stöd av en hel befolkningsgrupp och har därför tryggare kunnat utveckla sitt eget försvar, som är av betydligt högre kvalité än den libyska, säger Stefan Ring.

Skillnaderna mellan Syrien och Libyen märks både numerärt och när det gäller beväpning. Den libyska armén bestod av omkring 50 000 man plus inhyrda legoknektar. Bashar al-Assad uppges ha totalt 325000 man i försvaret, varav 220000 i armén och dessutom drygt 200000 reservister.

Framför allt Ryssland har förstärkt Syriens vapenarsenal och även om en del är av gammal sovjetisk modell finns också moderna vapen. Syrien har exempelvis 4000 stridsvagnar, en del moderna ryska T-72:or.

Om Nato skulle agera militärt mot Syrien menar Stefan Ring att det skulle handla om en operation som i högre grad kan jämföras med Natoinsatsen i forna Jugoslavien 1999 – när dåvarande president Slobodan Milosevic tvingades dra tillbaka sina styrkor från Kosovo – än med Libyen.

– Då handlade det om 78 dygns intensiva flygbombningar med upp till 900 flyginsatser per dygn. Men det är mycket svårt att undvika stora civila förluster med enbart flyginsatser och dessutom skulle en framgångsrik militär insats i Syrien bli svår utan att också sätta in markstyrkor, säger Stefan Ring.

Ett militärt ingripande i Syrien är omöjlig utan starkt stöd av USA. Officiellt lyckades USA relativt väl hålla sig utanför Natoinsatsen i Libyen, men i praktiken hade inte heller den operationen varit möjlig utan starkt stöd från amerikanerna.

I dag finns dock inget starkt politiskt stöd i USA för ett militärt ingripande i Syrien. Rädslan för att bli indraget i ett nytt utdraget krig är stor efter att det amerikanska försvaret har haft enorma påfrestningar under de långa krigen i Irak och Afghanistan. Frågan är också extra känslig med tanke på att presidentval väntar i november.

– Vi tror inte att en ytterligare militarisering av situationen i Syrien i den här situationen är rätt sätt att agera. Vi tror att det skulle leda till större kaos och ännu större blodbad, sade Vita husets pressekreterare Jay Carney tidigare den här veckan.

President Barack Obamas utmanare i presidentvalet Mitt Romney har visserligen kritiserat Obama för ”dåligt ledarskap” i Syrienfrågan och krävt ett starkare agerande. Men Romney har inte förordat ett militärt ingripande, utan krävt att USA ska beväpna oppositionen mot Assad och även sätta hårdare press på Ryssland att landet måste sluta sälja vapen till Syrien.

Stefan Ring hänvisar också till Kosovokonflikten när han talar om möjligheterna till en lösning av kriget i Syrien.

–Tyvärr tror jag att situationen måste bli sämre, det vill säga ytterligare massakrer, innan det kan finnas hopp för en förbättring. Det måste uppstå en situation när Ryssland och Kina inser att länderna har för mycket att förlora på att fortsätta stödja Assad. I Kosovo skedde ju en stor förändring när ryssarna bytte sida och inte längre stödde Milosevic, säger Stefan Ring.

Det fanns förhoppningar om att president Assad skulle gå med på den fredsplan som FN:s fredshandlare Kofi Annan har arbetat fram. Förhoppningarna bottnade i att om Assad stoppade sina militära aktioner skulle han undgå ytterligare sanktioner och kunna stanna kvar vid makten med västvärldens godkännande. Eventuella fortsatta strider skulle i så fall skyllas på oppositionen och den Fria syriska armén.

I stället har alltså striderna förvärrats med förra lördagens massaker i Hula, då 108 människor varav hälften barn dödades, som värsta exempel. Den, liksom exempelvis den märkliga beskjutningen över den turkiska gränsen, kan ha utförts av någon av de många milisgrupperna – ofta kallade shabiha. Det är osäkert om president Assad har full kontroll över dessa lokala brutala stödgrupper, vilket ytterligare försvårar en eventuellt fungerande fredsplan.

Ett utbrunnet polisfordon kantar vägen i syriska Hula. al-Assadregimen har återupptagit sina militäraktioner i området. Tre områden i byn Taldu, där fredagens massaker som tog över hundra människors liv ägde rum, besköts i går med granater.

I tisdags träffade FN-sändebudet Kofi Annan Syriens president Bashar al-Assad i Damaskus. Syrien har gått med på Annans plan för vapenstillestånd – men sedan konsekvent brutit mot den.

I en moské samlades kroppar efter attackerna i Hula.


Läs mer om Syrien

  • Kopiera sidans adress

al-Shabiha betyder bokstavligen ”spökena”. Det används med syftning på en regimtrogen syrisk milis.
”Spökena” har beskrivits som en paramilitär grupp. De är alawiter liksom den styrande Assadklanen. Det har hävdats att de agerar efter inofficiella order från regimen och att personal från landets säkerhetstjänster deltar.
Shabiha har enligt rapporterna även attackerat och slagit ned oppositionella som demonstrerat mot regimen i Syriens storstäder.


Syrien har i mer än 40 år regerats av familjeklanen Assad. Nuvarande presidenten Bashar al-Assad övertog makten efter faderns död.
Upproret i Syrien började i landsortsstaden Daraa i mars 2011 och spred sig snabbt. Revolten var inspirerad av utvecklingen i Tunisien och Egypten.
När regeringsstyrkor angrep civila demonstranter beslöt sig desertörer i Fria syriska armén (FSA) att ta till vapen. Sedan dess har minst 10 000 människor dödats, enligt FN:s uppskattningar.
FN:s och Arabförbundets sändebud Kofi Annan lyckades den 12 april få till en vapenvila, men brotten mot den är många. I lördags mördades 108 människor, varav många kvinnor och barn, i Hula ett par mil utanför staden Homs.
FN har beslutat att 300 obeväpnade observatörer ska placeras i Syrien.


Rysslands hållning i Syrienfrågan kritiserades i går av USA:s utrikesminister Hillary Clinton.
–Jag har sagt åt dem att deras politik bidrar till att det kan bli ett inbördeskrig, sade Clinton i går till studenter i Köpenhamn.
–Vi måste få med ryssarna eftersom farorna vi står inför är fruktansvärda. Vi vet att det verkligen kan bli mycket värre än vad det är.

Clinton rosade under sitt besök i Köpenhamn Danmarks insats i Libyen.
–En av anledningarna till att vi kunde gå in i Libyen var att det fanns ett FN-mandat. Det finns det inte för Syrien, sade Clinton till danska TV2.

Hon avvisade inte tanken på att sätta in militära styrkor i Syrien.
–För var dag som går ökar incitamentet för en sådan lösning.

Visa mer fakta
Följ händelseutvecklingen med SvD digital – Just nu 5 veckor för 50 kr!

Toppnyheter just nu

Helen Sarkisian, 46, från Stockholm drabbades av den svenska ebolaskräcken. ORO

Obama är försiktigt optimistisk

EBOLA

Flera uppmärksammade patienter tillfrisknar.

Missad affär kostar svenskarna miljarder

Gripennota

Schweizarnas avhopp blir dyrt.

Så står sig Jas mot superplanet

bilder

SvD jämför USA:s dyrgrip med nya Gripen E.

Två minuter träning förebygger diabetes

Forskning

Överviktiga i ny studie.

Sämre resultat än väntat hotar Eniro

RAS

Konsultfirma har annan vinstprognos.

Ammunition gömd hos brittiska hovet

Scotland Yard

Buckingham Palace-polis fast.

Vårdar sambon men
ser ingen framtid

Psykologen

”Inte en rimlig relation.”

Unika vardagsbilder inifrån Nordkorea

Bevakad fotograf på nordkoreansk landsbygd.

”Känner mig som
en trappistmunk”

Berglins

Om svenska mäns sexualvanor.

Klarar du mattedelen på högskoleprovet?

2 dagar kvar

Kan du kvantitativa jämförelser?