Stefan Ring, militärstrategisk expert på Försvarshögskolan, menar att det är stor skillnad för Nato att agera militärt i Syrien jämfört med den militärt lyckade operationen i Libyen då Muammar Gaddafis styrkor besegrades.

– Gaddafis maktbas var mycket mindre. Han var orolig för att en stark armé skulle bli ett hot mot hans egen position eftersom hans egen klan inte räckte för att besätta alla viktiga poster inom försvaret. President al-Assad har stöd av en hel befolkningsgrupp och har därför tryggare kunnat utveckla sitt eget försvar, som är av betydligt högre kvalité än den libyska, säger Stefan Ring.

Skillnaderna mellan Syrien och Libyen märks både numerärt och när det gäller beväpning. Den libyska armén bestod av omkring 50 000 man plus inhyrda legoknektar. Bashar al-Assad uppges ha totalt 325000 man i försvaret, varav 220000 i armén och dessutom drygt 200000 reservister.

Framför allt Ryssland har förstärkt Syriens vapenarsenal och även om en del är av gammal sovjetisk modell finns också moderna vapen. Syrien har exempelvis 4000 stridsvagnar, en del moderna ryska T-72:or.

Om Nato skulle agera militärt mot Syrien menar Stefan Ring att det skulle handla om en operation som i högre grad kan jämföras med Natoinsatsen i forna Jugoslavien 1999 – när dåvarande president Slobodan Milosevic tvingades dra tillbaka sina styrkor från Kosovo – än med Libyen.

– Då handlade det om 78 dygns intensiva flygbombningar med upp till 900 flyginsatser per dygn. Men det är mycket svårt att undvika stora civila förluster med enbart flyginsatser och dessutom skulle en framgångsrik militär insats i Syrien bli svår utan att också sätta in markstyrkor, säger Stefan Ring.

Ett militärt ingripande i Syrien är omöjlig utan starkt stöd av USA. Officiellt lyckades USA relativt väl hålla sig utanför Natoinsatsen i Libyen, men i praktiken hade inte heller den operationen varit möjlig utan starkt stöd från amerikanerna.

I dag finns dock inget starkt politiskt stöd i USA för ett militärt ingripande i Syrien. Rädslan för att bli indraget i ett nytt utdraget krig är stor efter att det amerikanska försvaret har haft enorma påfrestningar under de långa krigen i Irak och Afghanistan. Frågan är också extra känslig med tanke på att presidentval väntar i november.

– Vi tror inte att en ytterligare militarisering av situationen i Syrien i den här situationen är rätt sätt att agera. Vi tror att det skulle leda till större kaos och ännu större blodbad, sade Vita husets pressekreterare Jay Carney tidigare den här veckan.

President Barack Obamas utmanare i presidentvalet Mitt Romney har visserligen kritiserat Obama för ”dåligt ledarskap” i Syrienfrågan och krävt ett starkare agerande. Men Romney har inte förordat ett militärt ingripande, utan krävt att USA ska beväpna oppositionen mot Assad och även sätta hårdare press på Ryssland att landet måste sluta sälja vapen till Syrien.

Stefan Ring hänvisar också till Kosovokonflikten när han talar om möjligheterna till en lösning av kriget i Syrien.

–Tyvärr tror jag att situationen måste bli sämre, det vill säga ytterligare massakrer, innan det kan finnas hopp för en förbättring. Det måste uppstå en situation när Ryssland och Kina inser att länderna har för mycket att förlora på att fortsätta stödja Assad. I Kosovo skedde ju en stor förändring när ryssarna bytte sida och inte längre stödde Milosevic, säger Stefan Ring.

Det fanns förhoppningar om att president Assad skulle gå med på den fredsplan som FN:s fredshandlare Kofi Annan har arbetat fram. Förhoppningarna bottnade i att om Assad stoppade sina militära aktioner skulle han undgå ytterligare sanktioner och kunna stanna kvar vid makten med västvärldens godkännande. Eventuella fortsatta strider skulle i så fall skyllas på oppositionen och den Fria syriska armén.

I stället har alltså striderna förvärrats med förra lördagens massaker i Hula, då 108 människor varav hälften barn dödades, som värsta exempel. Den, liksom exempelvis den märkliga beskjutningen över den turkiska gränsen, kan ha utförts av någon av de många milisgrupperna – ofta kallade shabiha. Det är osäkert om president Assad har full kontroll över dessa lokala brutala stödgrupper, vilket ytterligare försvårar en eventuellt fungerande fredsplan.

Ett utbrunnet polisfordon kantar vägen i syriska Hula. al-Assadregimen har återupptagit sina militäraktioner i området. Tre områden i byn Taldu, där fredagens massaker som tog över hundra människors liv ägde rum, besköts i går med granater.

I tisdags träffade FN-sändebudet Kofi Annan Syriens president Bashar al-Assad i Damaskus. Syrien har gått med på Annans plan för vapenstillestånd – men sedan konsekvent brutit mot den.

I en moské samlades kroppar efter attackerna i Hula.


Läs mer om Syrien