FN:s säkerhetsråd lyckades på torsdagen efter långa förhandlingar med Ryssland enas om ett fördömande av den syriska attacken. Frilansjournalisten och Syrienkännaren Aron Lund förklarar att Turkiet sedan tidigare är djupt involverat i konflikten i Syrien bland annat genom stöd till rebellgrupperna.

1. Granatattacken, var den ett misstag eller en medveten provokation?

Enligt Aron Lund är det i princip omöjligt för en utomstående att veta exakt vad som hänt.

– Men bybor på den turkiska sidan hävdar att det skjutits granater över gränsen ganska länge och att turkiska myndigheter inte gjort något åt saken förrän nu när folk dödades, säger han och förklarar att det också kan vara så att det skett något från den turkiska sidan tidigare som sedan fått en motreaktion.

2. Vilken grupp kan ligga bakom granatattacken?

Om det var en medveten attack så finns det flera möjliga alternativ. Besir Atalay, vice premiärminister i Turkiet har sagt att Syrien tagit på sig attacken och bett om ursäkt. Från syriskt håll förnekas dock detta och officiellt vill man invänta en utredning om vad som faktiskt har skett.

– Teoretiskt sett skulle det kunna vara en rebellgrupp som sköt, eller PKK som också finns i de här områdena. Men det troligaste är ändå att det är den syriska armén som skjutit för att träffa rebellfästen som finns på den turkiska sidan om gränsen, säger Aron Lund.

Att det istället skulle handla om en kalkylerad provokation mot Turkiet är möjligt men det är enligt Aron Lund svårt att se vad regeringen skulle tjäna på det i så fall.

3. Vad kommer Turkiet göra nu?

– Jag tror inte det kommer hända någonting. Det som hänt från turkisk sida hittills är en markering, man har skjutit tillbaka för att signalera att ”det här är vår gräns, vi tänker försvara den”. Sen har man då kört den här lagen genom parlamentet. Det har legat på lut ett tag, att den turkiska regeringen driver igenom det nu är för att ha det handlingsutrymmet framöver för den här konflikten lär pågå länge och det finns flera turkiska intressen att försvara på andra sidan gränsen, säger Aron Lund.

4. Vad är Turkiets roll i upproret i Syrien?

Turkiet är djupt inblandat och en av de enskilt viktigaste stödjemakterna till den fria syriska armén.

– Man bedriver i princip ett krig genom ombud mot den syriska regeringen, säger Aron Lund.

Ytterst handlar det för Turkiets del om att försöka styra utvecklingen så att de grupper som bäst tillvaratar turkiska intressen blir de som tar över makten i Syrien.

– Från början var Turkiet väldigt försiktigt. Man försökte spela på båda sidor i konflikten och stödde vissa rebellgrupper samtidigt som man in i det längsta höll emot kraven på att Assad skulle avgå. En väldigt pragmatisk och cynisk politik helt enkelt. Men så småningom drog man slutsatsen att regimen skulle falla till slut och sen dess har man gått all in på rebellsidan istället, säger Aron Lund.

Det Turkiet nu gör, bland annat genom den nya lagen, menar han kan ses som ett sätt att sätta ytterligare press på Assad-regimen. Det kan också vara ett första steg mot att Turkiet kommer att gå in och upprätta det som man kallar för humanitära korridorer på syriskt territorium nära gränsen.

Officiellt handlar det om att skydda civila men enligt Aron Lund ligger det minst lika mycket turkiskt egenintresse i detta. Man vill stoppa upp flyktingströmmar in i landet och överlag hålla striderna på avstånd.

Ett annat motiv till att man antagit den nya lagen skulle kunna vara att öppna upp juridiskt för att slå till mot kurdiska PKK på syriskt territorium. PKK har intensifierat sina attacker i Turkiet den senaste tiden vilket kan sammankopplas med att man i samband med den pågående konflikten tagit kontrollen över stora områden i norra Syrien och där skaffat sig en stark plattform att agera från.

5. Varför agerar inte Nato och USA i den här konflikten, handlar det bara om att Syrien inte är ett oljeland?

Aron Lund menar att huvudskälet är att USA inte vill bli insyltade i ett nytt krig, oavsett om det är i ett oljeland eller inte.

Det skulle dessutom bli betydligt krångligare och blodigare att ge sig in i Syrien än till exempel kriget i Libyen, bland annat för att Syrien har betydligt mer luftvärn.

– Det andra är att man inte vet hur man skulle vinna det kriget. Sannolikt blir det ett långt krig utan klara vinnare och med oklara moraliska linjer. Även om många ser rebellrörelsen som de självklara hjältarna i dag så är det inte självklart vilka som är the good guys om fem år om kriget skulle pågå så länge, säger Aron Lund och förklarar att det som nu sker till stor del är ett sönderfall i etniska och religiösa enklaver á la Bosnien eller Libanon.

Att ge sig in i Syrien skulle innebära ett åtagande stort som Irakkriget snarare än insatsen i Libyen.

USA vill dessutom inte göra något på egen hand och utan en resolution i säkerhetsrådet, som blockeras av Ryssland och Kina, skulle man få mycket svårt att få med sig övriga Nato-länder.