Den svenska truppen i den Natoledda Isafstyrkan i Afghanistan kan få understöd av stridspiloterna på det amerikanska hangarfartyget USS Stennis – en flytande flygbas som befinner sig cirka 120 sjömil söder om Pakistan.
Härifrån understödjer det amerikanska stridsflyget både det FN-mandaterade Isaf, med 37 länder i en koalition i Afghanistan, och USA:s stridande förband i Operation Enduring Freedom (OEF). De sistnämnda bekämpar talibanerna och al-Qaida i det USA kallar för kriget mot terrorn, medan Isafs uppdrag brukar beskrivas som fredsfrämjande.
Men för de två ledande befälen ombord på USS Stennis – amiral Kevin Quinn och kommendörkapten Brad Johanson – finns ingen skillnad mellan insatserna.
–Det finns verkligen ingen skillnad mellan Isaf och OEF. Isaf har delat upp ansvaret för olika provinser i Afghanistan mellan länder i koalitionen. Därutöver har USA genom Operation Enduring Freedom trupper. De fanns där före Isaf och samarbetar med en del afghansk säkerhetstjänst. Vi fortsätter med det. De finns i samma provinser som Isaf, säger kommendörkapten Brad Johanson till SvD:s utsända på Stennis.
Amiralen Kevin Quinn bekräftar den amerikanska bilden av att dessa båda insatser smälter samman till en enhet:
–Isaf och Enduring Freedom är i stort sett samma sak, som jag ser det. Även om uppdragen har olika namn. Vi skickar vårt stridsflyg för att stödja trupperna på marken.
–De trupper som finns där samverkar i en internationell koalition. Så ur mitt perspektiv finns ingen skillnad mellan Isaf och OEF. Vårt stridsflyg är där och koordinerar med personal på marken.
USA har sedan slutet av februari två hangarfartyg i regionen: USS Eisenhower i Persiska viken och USS Stennis i Arabiska havet. Amiral Quinn förnekar att denna uppladdning är en kanonbåtsdiplomati riktad mot Iran och en förberedelse av en amerikansk attack mot Iran.
–Talibanerna har en våroffensiv i Afghanistan, så där händer mycket. Det är tur att USA har två hangarfartyg i regionen. USS Eisenhower har fullt upp med Irak. Vårt uppdrag har inte med Iran att göra, argumenterar Quinn.
I Persiska viken samarbetar Eisenhower med de brittiska örlogsfartygen utanför Iraks kustremsa, från vilka 15 sjömän i lördags förts till okänd ort i Iran. Enligt iranska myndigheter riskerar de brittiska flottisterna att ställas inför rätta anklagade för att ha gjort intrång på iranskt territorialvatten när de bordade ett iranskt lastfartyg. Men amerikaner, britter och irakier hävdar att de 15 sjömännen befann sig på irakiskt vatten, stödda av ett FN-mandat, när de från en gummibåt bordade det iranska lastfartyget.
Från kommandobryggan på Stennis intygar både amiralen och kommendörkaptenen att deras stridspiloter kan flyga så långt norrut i Afghanistan som till Mazar-i-Sharif, där den svenska Isafstyrkan finns.
–Vi lufttankar och flyger dit där vi behövs. Det är väldigt flexibelt, säger amiral Quinn som har det överordnade ansvaret för hela Stennis slagstyrka.
Kommendörkapten Johanson, som ansvarar för 3000 av hangarfartygets 5000 män och kvinnor, bekräftar att fartygets F18-plan med sina laser- och GPS-styrda vapen har en räckvidd som sträcker sig till Mazar-i-Sharif.
–Vi kan flyga dit ibland, även om vi är mest i södra Afghanistan.
Skulle Sverige skicka Jas Gripen till Afghanistan skulle det välkomnas av befälen ombord på det amerikanska hangarfartyget.
–Jag är för det! Det är positivt att Sverige är i Afghanistan. Jag mår bra av att tänka på att våra insatser hjälper koalitionsstyrkorna på marken, oavsett om de där från Sverige, Frankrike, Italien USA eller Storbritannien, säger amiral Quinn.
