Luftfartsinspektionens databas fylls varje år på med ungefär 2 000 rapporter och incidenter som omfattar plan i svenskt luftrum eller de som sker med svenska flygplan utomlands.
Svenska Dagbladet har tagit del av de fall där planen kommit för nära varandra, alltså understigit det så kallade separationsminimumet, och kommit så nära varandra att incidenterna rubriceras som allvarliga. Sedan 1997 har 41 allvarliga incidenter rapporterats. 33 i svenskt luftrum och åtta fall där svenska plan varit inblandade utomlands. Flera av fallen är riktigt skrämmande.

Den 27 maj i år var ett svenskt charterflyg, en Boeing 737, nära att krocka med sex jaktplan över Grekland.
- Piloten hade lämnat Santorini och hunnit upp till 3 600 meter höjd. Då passerade tre jaktplan mindre än 100 meter under och lika många lika nära över. Det är riktigt nära, säger Hans Kjäll, flygsäkerhetsanalytiker vid Luftfartsinspektionen.
I början av samma månad var en svensk Boeing 737 nära att kollidera med ett mindre flygplan vid inflygning
till Gardermoen utanför Oslo.
Den 19 september 2000 var ett svenskt charterplan som befann sig över Albanien oerhört nära att krocka med ett amerikanskt stridsplan. Det kom från sidan och passerade 100-200 meter framför det svenska planet.
- Det är ytterst allvarligt. Planet flög i en hastighet av 300 meter per sekund. Det var en halv sekund från sammanstötning. Piloten reagerade efteråt. Det är slumpfaktorn som gjorde att det inte blev en katastrof, säger Hans Kjäll.

Incidenterna har ökat något under femårsperioden. Tolv av incidenterna ägde rum 2001 varav nio i svenskt luftrum.
Trots incidenterna betecknas det svenska luftrummet som ett av de säkraste i världen.
Antalet flygincidenter i luften och på marken i världen tros kunna minska drastiskt i framtiden tack vare en svensk uppfinning. FN-organet AMCP, Aeronautical Mobile Communication Panel, har rekommenderat att Håkan Lans säkerhetssystem VDL Mode 4 blir världsstandard för flygplan. Systemet är sedan i förrgår standard inom sjöfarten.
Med Håkan
Lans system får piloterna möjlighet att på en skärm kunna se det egna och omgivande plan samtidigt. Systemet väntas ersätta radarn.
Hans navigationssystem bygger på GPS, ett satellitsystem som utvecklats av det amerikanska försvaret. Med GPS är det möjligt att fastställa den egna positionen. Amerikanerna lyckades inte kombinera den egna positionen med läget för omgivande plan. Den nöten knäckte Håkan Lans.

Han är övertygad om att gårdagens olycka inte inträffat om systemet varit installerat.
- Jag kan i alla fall inte begripa hur olyckan i så fall skulle kunnat inträffa. Systemet "ser" 500 kilometer bort och omkringliggande plan börjar blinka på skärmen när andra plan kommer nära. Dessutom börjar det tuta, säger Lans.
EU har bekostat försöksverksamheten av Håkan Lans system som bland annat SAS och Lufthansa testar och omdömet hittills är bästa tänkbara. Enligt Lans är kostnaden av hans system en tiondel av dagens.
Rolf Andersson, flygledare och instruktör vid Luftfartsinspektionen, konstaterar att det
kommer att ta tid att införa ett nytt system.
- Men tyvärr lär det ta fem, tio år innan Lans system eller något liknande är i funktion.

99F

08-13 50 80, fredrik.engstrom@svd.se

Fredrik Engström