Den kontroversiella Kosovofrågan går nu in i en ny kritisk fas där spänningarna i regionen riskerar att stegras. Flera försök att lösa upp motsättningarna har misslyckats. För att undvika nya konflikter blir EU-ländernas förmåga att hantera Kosovo under de närmaste veckorna helt avgörande för vad som händer.

Före slutet av mars måste EU kunna lägga fram förslag till en bred paketlösning och öppna en ny politisk process. Därigenom skulle EU lämna den förenklade och uppslitande diskussion som bara koncentreras kring frågan om ett självständigt Kosovo bör erkännas eller ej.

Detta är utgångspunkten för ett utspel om en detaljerad europeisk Kosovostrategi som utrikesminister Carl Bildt de senaste dagarna presenterat för kollegorna i EU. Den syftar till att överbrygga motsättningarna inom EU och skapa sammanhållning om en gemensam linje.

Samtidigt är det ett försök att vinna tid för att få igång en politisk process som dämpar motsättningarna i regionen. En sammanhållen och samordnad EU-linje beskriver Bildt som helt avgörande för att strategin ska lyckas, med hänvisning till EU-ländernas förödande splittring under Jugoslaviens upplösning i början av 1990-talet.

Så länge Kosovos status bestäms av resolutionen 1244 i FN:s säkerhetsråd kan Kosovo knappast bli ett fullständigt självständigt land, anser Bildt. Det kan bara uppnå en begränsad självständighet för lång tid framöver.

För att nå längre måste framför allt Ryssland ompröva sitt hårda motstånd mot ett självständigt Kosovo. Först då skulle Kosovo kunna bli medlem av organisationer som FN, OSSE och Europarådet. Likväl är det viktigt att Kosovo får tillträde till olika internationella organisationer, i synnerhet till finansiella institutioner och FN:s fackorgan.

EU skulle erbjuda både Serbien och Kosovo att ingå ett ”grannskapsavtal” som reglerar deras inbördes förbindelser under en övergångsperiod. Särskild uppmärksamhet skulle riktas gentemot norra Kosovo och den serbiska folkgruppen där för att undvika riskerna för väpnade konfrontationer.

Grannsämjan och öppna gränser är samtidigt förutsättningar för att Kosovo skulle kunna utveckla ett fungerande näringsliv. EU bör därför inkalla en stor konferens om den ekonomiska integrationen av regionen i stort, föreslår Carl Bildt.

I förlängningen skulle EU kunna locka Serbien med möjligheten att erkännas som kandidatland för EU-medlemskap, i bästa fall redan vid toppmötet i juni nästa år. Kvar står dock problemet med de två serbiska krigsherrarna Ratko Mladic och Radovan Karadzic, som är efterlysta av krigsförbrytartribunalen i Haag och alltjämt på fri fot.

Under den långa process och övergångsperiod som Carl Bildt föreslår skulle förhållandena i Kosovo noga övervakas av EU-kommissionen och avrapporteras i årliga rapporter av det slag som redan görs med andra länder som aspirerar på EU-medlemskap. Till de mest akuta problemen i Kosovos administration nämner han den omfattande korruptionen.

Efter presidentvalet i Serbien i januari ser Bildt möjligheter för EU att agera. Från halva februari fram till slutet av mars ser han en tidsram då EU måste fatta beslut om strategins olika delar och hantera de olika reaktioner som förväntas i samband med den nya fasen i Kosovos självständighet.

I EU-toppmötets slutsatser framhävs att Kosovofrågan är helt unik och att EU är berett att spela en ledande roll i ansträngningarna att skapa stabilitet i regionen.