Internationella Engelska skolan möter en föräldragrupp i London som är intresserad av deras skolmodell. Jon De Mario, Simon J Fitzpatrick och Katy Kinch. Kartan visar Wandsworth Council.
Foto: Åsa Westerlund
–Det här kan förändra liv, säger Damian Brunker från Engelska skolan i Eskilstuna.
Tillsammans med företagets vice vd Emily Odelberg befinner han sig på säljresa i London där duon träffar intresserade föräldragrupper. Den här eftermiddagen möter de representanter från Wandsworth, ett område där 1200 föräldrar gått samman för kräva en ny högstadieskola.
–Det som har gjort oss framgångsrika i Sverige är vårt fokus på tuff kärlek och disciplin i kombination med höga akademiska ambitioner för elever. Men vi investerar också stora pengar i bibliotek och skolhälsovård, säger Emily Odelberg.
Föräldrarna lyssnar intresserat. Just nu uppvaktas de av tre olika skolleverantörer som är beredda att driva undervisningen om det blir en borgerlig seger i vårens val.
Om väljarna ger dem chansen har Torypartiet lovat att genomföra en friskolereform och öppna 3000 nya skolor med drygt 220 000 nya platser. Inspirationen kommer från det amerikanska systemet med charter schools och från den svenska friskolereformen.
Liknande möten pågår just nu runt om i hela England. Sammanlagt har över 350 föräldragrupper bildats för att öka trycket på politikerna. Deras arbete koordineras av organisationen New Schools Network som står den konservativa oppositionen nära.
Många av grupperna är missnöjda med kvaliteten, andra vill ha mer inflytande över sina barns skolgång. I Wandsworth anser föräldrarna att det behövs en ny skola i upptagningsområdet.
–Man får bara en chans att utbilda sina barn. Kvaliteten på de statliga skolorna är oerhört ojämn. Hos oss lyckas bara hälften av föräldrarna få in sina barn på de skolor som de valt i första hand, säger Jon De Maria, en av papporna.
Han berättar att den hårda konkurrensen leder till att många familjer anlitar privatlärare åt sina femåringar för att de ska klara intagningen. Det är inget någon av föräldrarna i gruppen vill, ändå vågar ingen avstå. Om de hade haft råd hade de utbildat sina barn privat men priserna är skyhöga.
–Det som pågår nu kan beskrivas som social kapprustning. Nu måste det till en förändring och därför vill vi öppna en friskola, säger Jon De Maria.
Nya Labour har länge intresserat sig för den ”svenska modellen”, i synnerhet under Tony Blairs tid vid makten. Visionen för England var att öka valfriheten och att öppna upp för nya skolmodeller. Arbetet ledde bland annat fram till en ny skolform, privat sponsrade statliga akademier.
Någon skolpeng blev det aldrig. Däremot har det första svenska skolföretaget nu tagit steget till London. Inom kort öppnar Kunskapsskolan tre akademier. Näst på tur står Engelska skolan. Båda företagen hoppas på en skolpengsreform, som ska göra det möjligt för nya företag att erbjuda undervisning på den engelska marknaden.
Och när de konservativa nu drar upp politiken inför vårens val finns skolpengen med bland nyckelprioriteringarna. Däremot är britterna osäkra på om det är rätt att låta ägarna ta ut vinst.
–Avkastning är viktigt för systemet. Men folk är försiktiga med att tillåta vinst, konstaterar Rachel Wolf, som driver New Schools Network.
Hon tror dock att det kommer att bli möjligt på sikt.
Även om Sverige är en av hennes främsta inspirationskällor vill Rachel Wolf se vissa justeringar om systemet införs i England. Ett av huvudmålen är att förbättra situationen i socialt utsatta områden. Där anser hon att amerikanerna lyckats bättre genom att styra resurserna.
–Det ska vara möjligt för föräldrar att välja. Men det krävs mer pengar till skolor i fattiga områden om den sociala rörligheten verkligen ska öka.
En annan diskussion som nu börjar sippra in i valdebatten handlar om huruvida friskolorna i sig verkligen är bättre än de statliga när det gäller att förbättra kvaliteten i skolan. Men den typen av invändningar bekymrar inte föräldrarna i Wandsworth.
–Vi är för alla lösningar som är bättre än systemet vi har nu, säger Jon De Maria.
