Att stoppa militärdomstolarna med fångar från Guantanamofängelset var det första Barack Obama gjorde när han hade installerats som president den 20 januari. Han har talat om en ny era där de mänskliga rättigheterna ska respekteras och USA:s anseende återupprättas. Hans företrädare George W Bush har fått massiv kritik för att kriget mot terrorismen satt normala lagar ur spel, och de särskilda militärdomstolarna har pekats ut som ett huvudproblem.

När Barack Obama nu planerar att återuppta dessa kritiserade rättegångar utlovas flera förbättringar för de åtalade, bland annat restriktioner gällande bevis som har samlats in i samband med tortyr och möjlighet för de anklagade att välja sina egna juridiska ombud. Men människorättsorganisationer är mycket kritiska och ser beslutet som en tillbakagång:

– Dessa domstolar är inte oberoende från den exekutiva makten och det är ett av de viktigaste kriterierna för en domstol, och möjligheten att få en rättvis bedömning. Även om en del detaljer justeras ligger den kritiken fast. Kravet är att misstänkta ska prövas i civila och oberoende domstolar, säger Lise Bergh, generalsekreterare i svenska sektionen av Amnesty International.

Under valkampanjen kallade Barack Obama militärdomstolarna ”ett bräckligt system som har misslyckats att fälla någon för terrorism sedan 9/11-attackerna och som varit inbladat i juridiska utmaningar”.

Är det en besvikelse att president Obama tar detta steg nu?

– Ja, det är naturligtvis en besvikelse. Militärdomstolarna var ju ifrågasatta av Obama så det är oerhört negativt att han nu ändå använder sig av dem, säger Lise Bergh.

Militärdomstolarna är bara tänkta att användas för en liten grupp misstänkta terrorister som finns i Guantanamo, och det kommer att ta fyra månader innan de kan komma igång med de nya förutsättningar som gäller.

Och en rättsprocess kan i så fall behöva gå fort trots att många av Guantanamofångarna suttit i åratal utan rättsliga prövning. När året är slut har Barack Obama lovat att hela Guatanamolägret ska stängas, vilket har skapat tidspress.

Men skulle det inte kunna vara en lösning att återuppta dessa rättegångar tillfälligt för att sedan kunna stänga hela Guantanamofängelset?

– Nej, det är ingen lösning, det går likaväl att pröva fångarna i federala domstolar. Det finns inget som helst skäl att använda sig av dessa militärdomstolarna så som vi ser det, säger Lise Bergh.

De nya restriktioner som nu kommer att införas gör att bara ett fåtal personer troligen alls kommer att prövas på detta sätt, uppger anonyma tjänstemän för amerikanska medier.

Inför Guantanamos stängning är det troligt är att en del fångar kommer att friges, några kommer att sändas till andra länder och ytterligare några kommer troligen att få civila rättegångar i USA, enligt nyhetsbyrån AP. Enligt deras källa finns också en möjlighet att några fångar kommer att fortsätta att hållas fängslade på obestämd tid som krigsfångar med fullt skydd i enlighet med Genevekonventionen. Det är dock oklart var.

En av de mest omtalade fångarna i Guatanamolägret är Khalid Sheikh Mohammed som anklagas för att ha planerat attackerna mot USA den 11 september 2001. Dokument som nyligen offentliggjorts visar att han skendränktes 183 gånger på en månad. Han har ännu inte dömts i någon rättegång.

President Barack Obama gjorde tidigare i veckan en annan helomvändning i en kontroversiell fråga. Från att först ha gått med på att visa hundratals foton från amerikanska övergrepp i irakiska och afghanska fängelser, har han nu stoppat offentliggörandet. Obama befarar att bilderna kan äventyra amerikanska soldaters säkerhet utomlands.