Skulle några länder eller företag på allvar börja diskutera en bojkott mot OS på grund av vad som händer i Tibet så reser det svåra frågor. Kina är numera en så betydelsefull ekonomi att landet påverkar nästan hela världen. Endast USA, Japan och Tyskland har nu större bruttonationalprodukt än Kina, och alla vet att världens folkrikaste land också har världens snabbaste ekonomiska tillväxt – sannolikt i många år till.
Kinas BNP-tillväxt har överstigit 11 procent på senaste år, och landets BNP nådde upp i 3 420 miljarder dollar 2007. Det motsvarar ungefär sex procent av världens totala BNP.
Ett annat mått är handelsströmmarna. Kinas export och import av varor har ökat explosionsartat de senaste sex åren, och Kina är på väg att bli världens största exportland. Kina står nu för sju procent av världshandeln, och därtill kommer indirekta effekter för andra länders handelsflöden.
Ytterligare ett bevis på Kinas betydelse för omvärlden är allt det investeringskapital som tusentals utländska företag satsat i landet. Det årliga inflödet av utländska direktinvesteringar har ökat till cirka 70 miljarder dollar.
Det land eller företag som eventuellt skulle bojkotta OS löper givetvis risken att förlora sina affärsförbindelser med Kina för många år framåt både som marknad och som leverantör av billiga produkter. Men det skulle kunna uppstå ett läge där Kinas beteende blir så pinsamt för företag att de kan tvingas välja mellan att klippa banden till Kina eller förlora massor av kunder i väst, ett dilemma för t ex företag som sponsrar OS.
Det kan också uppstå lägen där folkopinioner mot Kina blir så starka att det pressar demokratiska regeringar att ”göra något” åt eländet, trots att det drabbar det egna landets företag.
Till bilden hör också att Kinas ledare definitivt inte vill tvingas till något bara för att omvärlden begär det. Peking brukar också hävda att Kina mycket ambitiöst följer internationella avtal, till exempel de genomgripande tullsänkningar och handelsliberaliseringar som var villkoret för Kinas inträde i Världshandelsorganisationen (WTO) 2001. Kina anser sig helt enkelt vara en skötsam och fredligt sinnad medlem i världssamfundet, ett land med full rätt att sköta sina inre affärer utan yttre inblandning.
Det var svårt nog att bojkotta apartheidregimens Sydafrika. Kina är något vida större.
