Agapaddan - föga populär invånare i Australien.
- Paddorna är en skam för vår natur, säger Australiens miljöminister Ian Campbell.
En statligt ägd forskarorganisation ska nu arbeta för att hitta sätt att utrota paddorna genom genmanipulation.
- Kortsiktiga lösningar som fällor är viktigt för att sakta ned tillväxten, men paddornas fortplantningsförmåga gör att vi måste hitta en biologisk lösning för att stoppa dem för gott, säger Ian Campbell till Reuters.
Den sydamerikanska agapaddan är en storväxt, vårtig och synnerligen giftig art som i Australien går under namnet cane toad. 1935 planterades 100 paddor från Hawaii in i den australiska delstaten Queensland för att bekämpa en skalbagge som hotade sockerrörsodlingarna. Paddorna förökade sig dock okontrollerat, och blir fler för varje år eftersom de saknar naturliga fiender i den australiska faunan. Agapaddan är så giftig att såväl giftormar som vildhundar och till och med krokodiler kan dö av hjärtstillestånd inom 15 minuter efter att ha svalt en padda.
I dag finns det flera miljoner agapaddor i
landets norra delar, och enligt Australiens miljödepartement så rör sig paddorna söderut med en hastighet av 1,6 kilometer per år.
Paddhonorna kan lägga mellan 8 000 och 35 000 ägg två gånger per år. Paddorna blir könsmogna när de är ett år gamla, och lever till minst fem års ålder.
