När Sun Haihongs arbetagivare ville säga upp henne startade hon en rättsprocess som nu pågått i över två år. Hon är en av få anställda i Kina som är medveten om sina rättigheter.
Sun Haihongs rättsfall berättar om de många bristerna i Kinas ålderdomliga rättssystem, men också ett ökande hopp om fler rättigheter.
I Kina är fackföreningar förbjudna. Den officiella fackförening som kommunistpartiet grundade 1925 är en maktlös organisation som sällan står på arbetarnas sida. Samtidigt har den ekonomiska utvecklingen gjort att arbetsrätten tvingats in under mattan. Det är delvis på grund av de många bristerna i rättssystemet som gör att Kina år efter år kan visa upp höga tillväxtsiffror.
Sun Haihong vägrade skriva på avskedsavtalet när hennes chef bad henne om förlikning. Istället startade hon en rättsprocess som pågått i över två år. Under tiden har hon inte kunna arbeta, eftersom det skulle påverka hennes fall negativt. Men hon vill inte ge upp, trots att hon satt sig i skuld hos vänner och familj och vid ett flertal tillfällen känt sig deprimerad.
– I Kina är det många som blir felbehandlade. Här är det bara makt och kontakter som räknas, säger Sun Haihong, som tycker att hennes före detta arbetsgivare, en amerikansk advokatbyrå, borde hållit sig till lagen.
– Jag tror på att systemet kan förändras och bli bättre, säger hon.
Medan den före detta arbetsgivaren försöker vänta ut henne, har Sun Haihong bestämt sig för att sprida budskapet om Kinas bristande lagar, så att andra kineser i hennes situation får reda på sina rättigheter.
– Arbetskraft i Kina är billig. Utländska företag kommer hit och utnyttjar att vi kineser inte känner till våra egna rättigheter, säger hon.
Sun Haihong är relativt ensam om att tro på det kinesiska rättssystemet. Trots reformer har den ekonomiska utvecklingen sprungit före lagsystemet och gjort det fritt fram för korrupta domare och lagtexter fulla av kryphål, vilket ofta gör det omöjligt för den enskilde kinesen att vinna rättstvister.
– De flesta i Kina litar inte på rättssystemet. Istället hittar man egna lösningar, säger Sun Haihong, som förlorade sitt fall på första försöket.
Nu blir nästa steg att åka till Peking och överklaga. Hon ska personligen berätta om fallet för justitiedepartementet och för kinesiska medier.
Just nu är frågan om obetalda löner och felaktiga avsked het i Kina. Xiong Deming blev rikskändis när hon påminde premiärministern Wen Jiabao om att hennes man inte fått sin lön. Frågan togs upp av Wen i hans årliga tal under nationella folkkongressen i mars.
Sun Haihong har utländska juristvänner som kan hjälpa henne och sitter därmed i en betydligt bättre sits än många andra som har blivit felbehandlade av sina arbetsgivare. I Kina är det fortfarande känsligt att kritisera systemet och många som berättar sanningen om orättvisorna i det kinesiska rättssystemet råkar illa ut.
I och med att Kina gått tillbaka till att vara ett klassamhälle – långt ifrån den kommunistiska utopi som Mao utlovade – är det arbetarna som betalar det största priset för den snabba utvecklingen.
De 160 miljoner kinesiska arbetarna har blivit jordens nya proletariat och utgör kugghjulen i världens snabbast växande ekonomi. Under de närmsta 20 åren räknar OECD med att 20 miljoner bönder per år kommer att gå över till att bli arbetare. De flesta av de som arbetar i fabriker, på vägbyggen eller i kolgruvor tjänar inte mer än 200 yuan i månaden för en arbetsdag på 12 timmar, sex till sju dagar i veckan. Unga kvinnor utan barn är de som helst anställs, och de hålls inlåsta i sovsalar gjorda av cementblock, eller blir inhysta i baracker utan el eller isolering.
Men fler arga arbetare har börjat säga ifrån. I södra Kina har ett flertal strejker brutit ut under de senaste året. Arbetsrättsspecialisten Chen Dexie menar att antalet rättsfall med felaktigt uppsagda och avskedade arbetare och tjänstemän har ökat lavinartat de senaste åren.
– Den största utmaningen vi står inför just nu är att många arbetare inte har kontrakt, säger Chen Dexie. Utan kontrakt är det svårt att göra något alls. Arbetarna vet inte vad de har för rättigheter. De vet inte att de måste ha alla bevis i skriven form och att de måste rapportera skador inom 24 timmar för att de ska kunna stämma sin arbetsgivare.
Samtidigt är skadeståndet för arbetsskador ofta lågt. Ett av Chen Dexies kändaste fall, Lei Xingyan, lyckades vinna sitt fall just på grund av att han inte hade något kontrakt med sin arbetsgivare. Chen kunde därmed yrka på 200 000 yuan för personskada istället för arbetsskada – och vände för en gångs skull bristerna
i rättssystemets till sin fördel.
