Chefsåklagaren Luis Moreno Ocampo har arbetat i tre år med att samla bevis mot al-Bashir.

Enligt åklagaren har ”styrkor och agenter” som kontrolleras av presidenten dödat minst 35 000 personer och bidragit till en ”långsam död” för mellan 80 000 och 265 000 människor som tvingats fly på grund av strider.

De tre domarna i ICC ska nu gå igenom Ocampos bevis. Om de anser att de håller kommer de att fatta ett beslut om att presidenten ska gripas och åtalas. Domarna har tidigare följt Ocampo i samtliga elva fall han hittills presenterat för domstolen.

Det blir i så fall den första gången en sittande president åtalas av ICC. Folkrätten beger sig därmed in i okänt område. Samtidigt skulle ett åtal vara en del av en trend, där den nationella suveräniteten inte längre står så starkt som den tidigare gjort.

Sudan erkänner inte domstolen, men eftersom ICC fått mandat att granska de förbrytelser som skett i landet av säkerhetsrådet i FN, riskerar Omar al-Bashir att gripas i något av de 106 länder som erkänner domstolen.

Två tidigare presidenter, Slobodan Milosevic från Serbien och Charles Taylor från Liberia, har tidigare åtalats av specialdomstolar för konflikterna i dessa länder. I bägge fallen krävdes det särskilda beslut i FN:s säkerhetsråd för att rättegångarna skulle kunna genomföras.

Reaktionerna på Ocampos yrkande om att Omar al-Bashir bör gripas var igår blandade. Människorättighetsorganisationer som Human Rights Watch i New York kallade det för ett avsevärt steg för att göra slut på strafflösheten som rått för de fruktansvärda förbrytelserna i Darfur.

Andra, som USA:s tidigare specialsändebud till Sudan, Andrew Nastios, anser att ett åtal skulle innebära att det sista återstående hoppet för en fredlig lösning i landet släcks.

Även Kina, Afrikanska unionen, Arabförbundet och Islamiska konferensen har uttryckt oro över vad ett åtal skulle innebära för processen.

Ett åtal ställer frågan på sin spets: Hur långt ska världssamfundet gå i förhandlingar med parterna i en konflikt? Helgar ibland ändamålet medlen om resultatet är att färre människor skadas eller dör?

– Jag har inte lyxen att se åt ett annat håll. Jag har bevisen, säger Luis Moreno Ocampo.

Enligt honom har den sudanesiske presidenten medvetet gått in för att utrota främst de tre etniska grupperna fur, masalit och zaghawa, som tidigare haft stort inflytande i Darfurprovinsen.

Under förevändning att krossa rebellgrupper gav sig president Omar al-Bashir på civila från dessa grupper i Darfur. När över två miljoner flydde till läger mobiliserade han hela statsapparaten för att flyktingarna skulle utsättas för så svåra förhållanden att de gick under, enligt Moreno-Ocampo.

Enligt tankesmedjan International Crisis Group (ICG) bör FN:s säkerhetsråd utnyttja de två tre månader som domarna i ICC behöver, för att se om det verkligen görs några framsteg i fredsförhandlingarna. Även om domarna beslutar att åtala al-Bashir kan säkerhetsrådet skjuta upp en rättegång, i första hand under tolv månader. Ett sådant beslut kan förlängas på obestämd tid så länge säkerhetsrådet anser att det är nödvändigt.