”Det ungerska gardet” marscherar i Budapest. Medlemmarna bär symboler som påminner om de som de nazivänliga ungerska pilkorsarna bar under andra världskriget. Gardet bildades av partiet Jobbik som nu har närmare 17 procents stöd.
Foto: BELA SZANDELSZKY/AP
På den ungerska nationaldagen den 15 mars som erinrar om 1848 års revolution och upproret mot Österrike flammar det i Budapest regelbundet upp hätska strider mellan de olika partiernas anhängare. För fyra år sedan bröt kravaller och gatustrider ut i anslutning till Jobbiks manifestation.
Hårt omstridd i Ungern är framför allt Jobbiks paramilitära grupp Magyar Garda, det ungerska gardet, som grundades 2007. Medlemmarna bär svarta uniformer och marscherar gärna genom områden där många romer bor.
”En av de största utmaningarna är zigenarkriminaliteten i Ungern som det gäller att stoppa genom att stärka polisen och skapa en ny poliskår på landsbygden”, kräver Jobbik i sitt valmanifest.
Jobbik vill även se över fördraget om EU-medlemskapet som beskrivs som orättvist, precis som utlandslånen som enligt Jobbik bör omförhandlas. Utrikeshandeln ska åter orientera sig mot marknaderna i öst. Landsbygden ska stärkas och befolkningen uppmanas att köpa ungerska produkter. Utlänningar ska inte heller när nuvarande övergångsregler löper ut få köpa jordbruksmark.
Budskapet går hem bland många av dem som har drabbats av den ungerska krisen och svångremspaketen som infördes från och med 2006 under dåvarande regeringschefen Ferenc Gyurcsany. I de fattiga regionerna i nordöstra Ungern, där arbetslösheten är långt högre än det nationella genomsnittet på drygt 10 procent, har Jobbik redan gått om socialdemokraterna och är nu näst största parti.
Parlamentsvalet i Ungern hålls i två omgångar, den 11 och 25 april. I den första etappen slås alla kandidater ut som får mindre än 15 procent av rösterna. I den avgörande valomgången två veckor senare väntas det högerliberala partiet Fidesz kamma hem en dunderseger. De senaste siffrorna pekar på ett väljarstöd kring 57 procent för Fidesz och den färgstarke partiledaren Viktor Orban som med stor sannolikhet blir Ungerns näste regeringschef.
Socialdemokraterna som har suttit vid makten sedan 2002 har drivit en omstridd sparpolitik som marknaderna tvingade på Ungern efter år av snabbt växande statsskulder. 2008 fick Ungern som första EU-land be till Internationella valutafonden om stöd.
Ferenc Gyurcsany tvingades avgå i mars 2009 efter växande kritik mot åtstramningarna. I september 2006 sändes i den ungerska radion ett bandat tal till partimedlemmarna i vilket Gyurcsany medgav att ”vi har ljugit väjarna rakt upp i ansiktet de senaste åren”.
