NEW YORK Så likt men ändå så olikt. Människor från jordens alla hörn har anlänt till FN-skrapan vid East River som alltid så här års. Utanför är betonghindren och polisstaketen tätare än förut, på insidan är slitningarna stora. De högtidliga millenniemålen har trängts bort av Irakkriget och av en intern utredning om mutor i samband med de FN-kontrollerade oljeaffärerna under sanktionerna mot Irak.
FN:s generaldebatt inleddes i går med Brasilien och USA som första talare. Redan här fanns symboliska sprickor. Den brasilianske presidenten Luiz Inacio Lula da Silva hade inbjudit till konferens om fattigdomsbekämpning - Frankrike sände sin president men USA lät jordbruksministern hålla fanan.
- Kriserna uppstår ständigt, så på så vis maler FN-arbetet på, menar en ambassadör från ett litet land som har ett gemensamt med såväl Brasilien som Indien som Sverige: FN är det enda forum där man kan markera sin egen hållning i internationella frågor.
Den senaste akuta krisen gäller den förfärande svältkatastrofen
i Darfur, som amerikanske utrikesministern stämplat som folkmord, med en säkerhetsresolution med krav på den sudanesiska regeringen. Men sudanesiska talesmän låter trotsiga och animositeten mot USA märks tydligt. Samma attityd märks från Iran som hotar med att lämna NPT, Icke-spridningsavtalet, ifall atomenergiorganet IAEA skickar över frågan om dess kärnteknik till FN:s säkerhetsråd.
Under de senaste kanske 20 åren har en växande FN-fientlig klick i värdlandet USA bitvis kunnat förlama FN-maskineriet. Bill Clinton inledde en töprocess och de infrusna bidragen betalades ut. Men med efterträdaren George W Bush följde en helt ny epok - själv säger han att han bara begär att FN lever upp till sina egna utfästelser. Andra menar att han bara bryr sig om FN när han själv vill och värre - att han urholkat hela FN-tanken med sin doktrin om preventiv krigföring.
- Fram till den 11 september såg det ganska lovande ut med en bred uppslutning bakom generalsekreteraren och hans mål, menar den svenske
statsministern Göran Persson som var i New York då i vad han skildrar som ”en politisk kraftsamling” bakom millenniemålen om att bland annat halvera fattigdomen i världen till 2015.
- Men jag undrar om man inte kommer tillbaka till millenniemålen nu, framhåller Göran Persson om målsättningarna som antogs under extra högtidliga former år 2000.
Slitningarna inom FN gäller synen på utveckling, synen på samband mellan utvecklingsnivå och terrorism, synen på bistånd i sig, synen på effektiviteten inom en koloss som FN, synen på huruvida terrorism ska bekämpas via militära eller polisiära metoder.
Sverige tillhör den skola som menar att man bör ha ett ”helhetsperspektiv” på fattigdom och säkerhet och mänskliga rättigheter, som ambassör Anders Lidén uttrycker det.
Generalsekreteraren Kofi Annan som hälsades som ett nytt världssamvete när han tillträdde har haft några slitiga år och meningarna går isär om huruvida han lyckats försvara FN. De hårdaste amerikanska bedömarna tycker att han förpassats till att
bli mesta högdjuret i New Yorks societetsliv, medan hans många försvarare menar att han med sin unika röst och bakgrund står för den typ av överbryggning av olikheter som världen behöver. De senare menar att uttalandet om att Irakanfallet var illegalt egentligen bara var ett tydligare klargörande av den åsikt han haft hela tiden, medan de förra viftade bort det som ett surt uttalande från en marginaliserad figur.
