SvD i DENVER. Bortsett från vittnesmålen i memoarerna, motståndet mot Irakkriget och de relativt få avlagda rösterna i senaten förblir Barack Obama lite av ett oskrivet kort.

Under den gångna veckan ­fylkades den amerikanska ”center-vänstern” (den verkliga vänstern är marginaliserad) på seminarier och i paneldebatter.

Förhoppningarna om en rejäl kursändring från exempelvis facket och progressiva tankesmedjor är påtagliga. De kan sannolikt räkna med Obama på det ekonomiska området, till exempel marginalskatter, sjukvården, straffskatt på oljebolagen, löner, rätten att organisera sig, energisatsningar.

Men i en del moralisk-etiska spörsmål har han signalerat en annan hållning än den klassiska demokratiska, med ståndpunkter till höger om mittendemokraten Bill Clinton. Det gäller främst en av president George W Bushs hjärtefrågor, offentligt stöd till socialhjälp i religiös regi, men också dödsstraffet där Obama anser att det bör vidgas till att omfatta hemska brott som våldtäkt på barn.

De republikanska motståndarna har – framgångsrikt – testat argumenten mot Obama ett bra tag: han är oerfaren, han står för långt till vänster och han är bara ett känt namn.

–Senator Obama har rykte om sig att stå längst till vänster i kongressen. Det är oförtjänt, för han har visat gång på gång att han är villig att kompromissa.

Om det är någon ism som passar in på honom så är det pragmatism, kommenterar Greg Craig, nära rådgivare och veteran från Clinton­åren.

Intressant nog, instämmer man i ovan nämnda progressiva kretsar med Obamas egna konstateranden om Ronald Reagan. Denne var en sant ”transformatorisk” president sa Obama i ett samtal med en tidnings ledarredaktion i vintras. Reagan lockade in arbetarklassen till sitt parti, noterar Robert Kuttner, chefredaktör för The American Prospect, i sin nya bok Obama’s Challenge. Valåret 2008 är ett vägskäl och Obama har möjligheter att bli en ”great president” om han vinner i november, menar Kuttner, som också påpekar att det inte bara handlar om att arbeta över partiskrankorna som Obama lovar, utan också överbrygga motsättningarna i de egna leden mellan dem som vill ha mer statlig styrning och dem som vill skära i federala budgeten.

Förväntningarna på att ett av Obama lett USA skulle föra en annan politik är högt ställda även i många andra länder. Obama har utlovat mer samarbete och förmodas aktivt delta i internationella överläggningar som George W Bush tagit avstånd från – klimat­frågorna, nedrustning, ­bistånd, Internationella brottsdomstolen.

En del bedömare konstaterar redan att Obama inte är någon fredsduva. Han utlovar en starkare militär, vill skicka mer trupper till Afghanistan och har redan använt standardfrasen att ”alla handlingsalternativ finns på ­bordet”.

I vimlet på konventet ingick även utländska politiker och diplomater, däribland svenska representanter både från alliansen och från socialdemokratin.

–Nej, svarar en leende Mona Sahlin på frågan om Barack ­Obama är socialdemokrat.

Men, fortsätter hon, Obama är en ”nyskapande” och ”radikal” politiker med amerikanska mått mätt. Han har visat sig modig i värdefrågor, som den känsliga om legala aborter där han utan omsvep sagt att han är ”pro choice”.

–Han står i mitten, säger Mona Sahlin som särskilt nämner tre områden där svenska socialdemokrater och amerikanska demokrater står nära varandra: ett slut på Irakkriget, sjukförsäkring samt jobben och ekonomin.