Även om det sades officiellt att det var ett ”privat initiativ” och att man ”kommit överens” om att inte diskutera Nordkoreas kärnvapenprogram – den stora stötestenen i landets relationer med USA och omvärlden – är det klart att en mängd frågor, och då inte bara om journalisterna, måste ha diskuterats när Clinton höll ett tre timmar långt möte med den nordkoreanske ledaren Kim Jong Il i tisdags. Det var också första gången Kim setts i sådana officiella sammanhang sedan han, enligt obekräftade rapporter, drabbades av en hjärtinfarkt någon gång i mitten av förra året.
För Nordkorea innebär det också en propagandavinst. Man lät Clinton besöka landet – och han reste inte hem tomhänt. Det hela visar att det trots allt finns en viss flexibilitet inom den annars hårdföra högsta ledningen i Pyongyang. För det är inte första gången en välkänd amerikan besökt landet och tagits emot av som en ärad gäst. I oktober 2000, då Clinton var president, besökte den dåvarande utrikesministern Madelaine Albright Nordkorea och träffade Kim Jong Il. Hennes intryck av Kim var att han ”är inte tokig, men en tuff förhandlare som vet hur långt man kan gå utan att riskera alltför mycket.”
Albright fann också att han använder datorer och ser på det amerikanska kabel-TV nätverket CNN. Han överraskade Albright med att ge henne sin privata mejladress. Och hon blev kanske ännu mer förbryllad när Kim sade att hans land inte ville följa de kinesiska och ryska utvecklingsmodellerna – utan det svenska. Mötet ledde till en viss avspänning i förbindelserna, men allt detta avbröts när George W. Bush blev president året därpå.
I juni 1994 flög en annan amerikansk ex-president, Jimmy Carter, till Pyongyang och träffade den dåvarande ”store ledaren”, Kim, Jong Ils far Kim Il Sung. Det var bara en månad innan Kim den äldre drabbades av en hjärtattack och dog, men mötet följdes av ett avtal mellan Nordkorea och USA enligt vilket nordkoreanerna lovade att avveckla sitt kärnvapenprogram i utbyte mot olja och annan energi från USA och dess allierade i regionen. Men ingen sida höll det man kommit överens om. Nordkorea fick inte så mycket energi som utlovats, och återupptog sina nukleära projekt.
Nordkorea har också fått besök av en helt annan grupp amerikaner, kanske helt oväntat i ett kommuniststyrt land. Den baptistiske evangelisten Billy Graham reste till Nordkorea 1992 och 1994, mötte Kim Il Sung och andra ledare - och höll predikningar i den protestantiska kyrka som finns i Pyongyang. Hans som Franklin Graham besökte Nordkorea i august förra året. Modern, Ruth, kom på besök 1997, eller snarare återbesök för hon gick på missionsskola i Pyongyang på 30-talet. Det sägs att Kim Il Sung hade en släkting som var kyrkopredikant på den tiden, så den röda fernissan sitter inte alltför djupt.
Det återstår att se hur mycket av de gamla förbindelserna som kommer att återupptas efter Clintons besök. Men de första stegen har tagits mot en förbättring av de sedan länge spända relationerna mellan de två länderna. Även den konservativa sydkoreanska tidningen Chosun Ilbo skrev i en kommentar efter besöket att ”mötet mellan Clinton och Kim är bara början…det är nu en tidsfråga innan det blir bilaterala samtal mellan USA och Nordkorea”.
Fotnot: Bertil Lintner har som en av få västerländska journalister haft möjlighet att besöka Nordkorea. 2004 utkom han med boken Great Leader, Dear Leader: Demystifying North Korea under the Kim Clan.
