Ko Htike delar lägenhet med flera burmeser som tillsammans kämpar för demokrati i Burma. Väggen är fylld av bilder på oppositionsledaren Aung San Suu Kyi och studentrörelsens flaggor.
Militären i Burma har slagit till igen mot demonstranter inte bara i den gamla huvudstaden Rangoon men också i landets andra stad, Mandalay – och därmed är det också slut på ryktena om att soldater där slutit sig till demonstrationerna. Enligt vissa uppgifter skulle den lokale kommendanten i Mandalay ha vägrat att lyda order, och en elitenhet från en annan del av landet skickats dit, med påföljd av inre strider. Detta tycks nu vara önsketänkande från demonstranternas sida. Inget tyder på en sådan splittring inom armén, och så länge den står enad kan det bara innebära att Burma återigen har drabbats av en djup tragedi. Juntan sitter där den sitter, och för dem tycks det enligt alla burmeser man talar med inte spela någon roll hur många människor militären dödar. De tänker klamra sig fast vid makten, vare sig offren är buddhistiska munkar, studenter eller vanliga medborgare.
I går bröts också internet och mobiltelefonkontakter med Burma, vilket gjort det svårt för information att komma ut ur landet. Många rykten är i omlopp men de är för närvarande omöjliga att få bekräftade.
Men ilskan bland folket i Burma är stor, och har övergått till rent hat mot regimen och dess militär. Juntan å sin sida har kallat samtliga utländska ambassadörer i Rangoon till den nya huvudstaden Naypyidaw, där en talesman för militären skall ha sagt att militären visat ”återhållsamhet” gentemot alla ”provokationer”. Mot detta talar uppgifter om att inte bara de officiellt nio, men betydligt fler demonstranter skjutits. Ögonvitten i Rangoon säger sig ha sett 35 döda kroppar uppradade på en plats, exilburmeser uppger att minst 100 dödats.
Blodbadet i Rangoon har orsakat ett ramaskri över hela världen, men det har också satt världsorganisationen FN och dess organ i en pinsam situation. FN har skickat speciella sändebud till landet i 18 års tid. Åtskilliga rapporter har skrivits och uttalanden utfärdats, men inget konkret har åstadkommits. Burmeser som haft tillgång till utländska tv-stationer har upprörts över hur FN:s koordinator och ansvarig för humanitära frågor i Rangoon, Charles Petri, gett intervjuer till bland annat brittiska BBC där han gett intrycket av att vara en talesman för juntan. Internationella människorättsorganisationer undersöker nu vad FN-organen i Rangoon verkligen sysslar med. Samtidigt har både Kina och Ryssland blockerat alla försök att ta upp frågan på högre nivå, i FN:s säkerhetsråd, som skulle kunna besluta om mer drastiska åtgärder från det internationella samfundets sida.
Och utan stöd från det internationella samfundet kan demokratirörelsen i Burma krossas, med förlust av ännu fler människoliv. Folk är arga, de kommer inte att ge upp. Men deras enda hopp är att det verkligen finns soldater inom armén som vägrar att lyda order, eller att omvärlden gör något mer än bara utfärdar uttalanden. En stor tragedi hotar Burma och de närmaste dagarna kommer att vara avgörande för landets framtid.
