Nedläggningen av Tempelhof som ligger bara några hållplatser från Riksdagshuset och Brandenburger Tor har satt känslorna i svallning.

Tempelhof var under den sovjetiska Berlinblockaden 1948 ­navelsträngen som försörjde den isolerade miljonstaden med förnödenheter som dygnet runt flögs in av allierade flygplan, de så kallade russinbombarna.

–Tempelhof är inte bara viktig för ekonomin och sysselsättningen utan är för mig personligen en symbol för Berlins historia, sa nyligen förbundskansler Angela Merkel i en tidningsintervju.

Berlins socialdemokratiske borgmästare Klaus Wowereit beskyller Merkel för att fiska efter ­protestväljare och varnar henne för att lägga sig i huvudstadens politik. Wowereit som samregerar med vänsterpartiet Die Linke har klargjort att han inte tänker ta hänsyn till folkomröstningen som är rådgivande.

–Fortsatt drift vid Tempelhof är ett hot mot flygplatsen Berlin Brandenburg International, säger Wowereit med hänvisning till att investerarna som bygger den nya jättelika flygplatsen BBI söder om Berlin har fått löfte om att Tempelhof ska stängas hösten 2008.

Till motståndarna mot fortsatt flygtrafik hör vänsterpartiet som i en affischkampanj beskriver Tempelhof som en överflödig lyxflygplats för rika affärsmän och kändisar. ”Jag betalar inte ett öre för en VIP-flygplats”, säger en stadig byggarbetare med hjälm som är avbildad på plakaten.

Förespråkarna har klistrat upp affischer med budskapet: ”Berlin en öppen stad” och ”All makt utgår från folket”. Föreningen ICAT som driver kampanjen delar ut allt från kaffekoppar till pannband där det står ”Rädda Tempelhof! Ja!”.

Opinionen i Berlin är splittrad. Hälften av väljarna vill enligt en färsk opinionsmätning ha kvar åtminstone en del av flygtrafiken i Tempelhof. 36 procent är emot. Invånare i närheten av flygplatser som har gått samman i ett medborgarinitiativ ”Flygfritt Tempelhof” hotar med att stämma kommunen om flygplatsen inte stängs.

Med 49 byggnader om sammanlagt 285000 kvadratmeter och en gigantisk terminal som färdigställdes av amerikanerna efter kriget är Tempelhof en av världens största anläggningar efter försvarshögkvarteret Pentagon och den förre rumänske diktatorn Ceausescus palats i Bukarest.

Hur anläggningen ska utnyttjas när flygtrafiken har inställts är oklart. Till förslagen hör en teknologipark, ett casino och ett privatsjukhus med helikopter­service för välbärgade patienter.