1. EKONOMIN | Den i särklass viktigaste frågan. Det usla tillståndet för de brittiska finanserna underströks i onsdags när EU:s ekonomikommissionär Ollie Rehn konstaterade att nästa regering först av allt måste tackla det enorma budgetunderskottet på 168 miljarder pund, 12 procent av BNP och fyra gånger högre än kraven i EU:s stabilitetspakt.

Uttalandet ger stöd åt de konservativa som vill börja skära ner redan i år.

Alla partier beskylls för att mörka omfattningen av det kommande stålbadet. Många väljare lever därför i ovisshet om var kniven kommer att skära djupast.

De konservativas mål är att reducera underskottet på fem år och skära 66 miljarder pund redan i år. Ingen sektor lämnas därmed säker. Samtidigt vill de höja gränsen för arvsskatt till en miljard pund.

Labour skulle nöja sig med att halvera underskottet på en femårsperiod för att skydda delar av den offentliga sektorn. Liberaldemokraterna vill bland annat minska skatten för dem med lägst löner och införa en lyxhus-skatt.

Nästan alla andra frågor kommer att vara beroende av hur ekonomin hanteras.

2. SKOLAN | Trots Labours påstående om att utbildningen förbättrats är skolgången en av valets huvudfrågor. Många attraheras av de konservativas löfte att öppna för friskolor efter svensk förebild. Det skulle tilllåta företag, organisationer och kooperativ att starta egna lärosäten. Även liberaldemokraterna tittar mot Sverige.

Alla partierna är vill skydda den fria sjukvården som fått ett tillskott de senaste tretton åren.

De konservativa vill öka budgeten framöver, Labour har lovat att skydda den så kallade frontlinjen och liberaldemokraterna skära i byråkratin. Förändringar lär ske när frågan om vem som har rätt till vad och hur långt rätten till vård ska sträcka sig diskuteras i skenet av den ekonomiska krisen.

3. MIGRATION | För många väljare står invandringen högt på agendan. Framförallt är det de senaste årens EU- immigration från östra Europa som anses problematisk.

Partierna är eniga om att migranterna spelat en viktig roll för ekonomin, men både Tories och Labour vill stärka kontrollen, bland annat för att minska trycket på den offentliga sektorn. Partiet har infört ett poängsystem som ger förtur åt attraktiv arbetskraft.

De konservativa vill bygga vidare på poängsystemet. Liberaldemokraterna vill öka kontrollen, men förespråkar en amnesti för illegala migranter som varit i landet länge.

4. KONSTITUIONELL REFORM | Storbritanniens politiska system har debatterats flitigt i kölvattnet av bidragsskandalen i parlamentet. Sammanlagt har över hundra parlamentariker tvingats ställa sina platser till för-fogande.

Liberalerna vill ha ett proportionerligt valsystem och ett helt valt överhus och får visst stöd av Labour. De konservativa försvarar dagens system med majoritetsvalkretsar.

Alla tre partier är eniga om att göra det enklare att sparka ut politiker som missköter sig från parlamentet.

5. SJUKVÅRD | Alla partierna vill skydda den fria sjukvården som fått ett tillskott de senaste tretton åren. De konservativa vill öka budgeten framöver, Labour har lovat att skydda den så kallade frontlinjen och liberaldemokraterna skära i byråkratin. Förändringar lär ske när frågan om vem som har rätt till vad och hur långt rätten till vård ska sträcka sig diskuteras i skenet av den ekonomiska krisen.