Bara tio procent av amerikanerna ansåg att Irakkriget var den viktigaste frågan i USA-valet, enlig vallokalsundersökningar. Mycket har hänt i opinionen jämfört med 2006 när Irakkriget var en avgörande fråga i det amerikanska kongressvalet.

Opinionsförändringen i USA är ett mått på att våldet har minskat i Irak. I 13 av Iraks 18 provinser har irakisk militär – inklusive kurdisk peshmerga i norr – tagit befäl. Pentagon påskyndar hemtagningen av en brigad med stridande soldater, som varit stationerade i nordvästra Bagdad.

USA:s blivande president ­Barack Obama lovade i valrörelsen att genomföra en truppreträtt på 16 månader. Han vill flytta stridande förband till Afghanistan. Räknat från Obamas tillträde i januari skulle det betyda en avslutad truppreträtt från Irak sommaren 2010, jämfört med Bush­adminstrationens föreslagna slutdatum 2011.

– Vi tycker att 16 månader är bra, säger Iraks nationelle säkerhetsrådgivare Muwaffaq Rubaei till tv-kanalen al-Arabiya.

Nu ser irakier som SvD talat med inte så stora skillnader på tid­tabellerna. De räknar med att Obamas tidtabell kommer att spricka i alla händelser. De pekar också på att det finns en långsiktig strategi inom State Department och Pentagon som en ny president inte kan ändra på. USA bygger sin största ambassad i världen i just Bagdad, med en prislapp på 600 miljoner dollar och för en stab på 3000 personer.

Allt talar för att USA kommer att ha kvar militära rådgivare i Irak. Hur det ska gå med privata säkerhetsföretag som det omtvistade Blackwater är en annan fråga.

Kurdernas delstatsregering i norra Irak erbjöd strax före USA-valet Bushadministrationen permanenta baser i irakiska Kurdistan ifall Bagdad skulle säga nej till det föreslagna säkerhets­avtalet med USA. Bagdadregeringens kurdiske utrikesminister Hoshyar Zebari hade på den amerikanska valnatten svårt att dölja sin besvikelse över att inte John McCain blev vald.

Politikerna i Irak agerar nu med sikte på de lokalval som ska hållas till våren, och det är tydligt att de har olika agendor. Att den shia­dominerade Bagdadregeringen visat ökat självförtroende i förhandlingarna med Washington har både med det förbättrade säkerhetsläget att göra och med att de måste visa sig ståndaktiga inför sina väljare.

Knäckfrågan i förhandlingarna med Washington handlar om suveränitet. När Iraks regering nyligen skickade tillbaka det föreslagna säkerhetsavtalet (SOFA) till Washington krävde man rätt att i irakisk domstol döma amerikanska soldater som begår brott inte bara i civila kläder utanför tjänsten utan även i uniform (undantagna från denna princip skulle enligt Bagdad vara endast USA-soldater som opererar i aktioner som samordnats med irakisk militär). Bagdads kravlista innehöll ytterligare 109 ändringsförslag, sade den nationelle säkerhetsrådgivaren Muwaffaq Rubaie.

Bushadministrationens svar, som kom i torsdags, har inte offentliggjorts. Men Vita huset säger att deras sista ord är sagt. Iraks regeringstalesman Ali al-Dabbagh hävdar att förhandlingarna måste fortsätta.

Från irakisk sida väntas stor­ayatolla Sistani i Najaf ha sista ordet. Han följer förhandlingarna i detalj och lägger mycket stor vikt vid frågan om irakisk suveränitet, säger en shiitisk källa.

De nya ledarna i Bagdad börjar nu också långsamt bli accepterade i arabvärlden. Syrien har skickat sin första ambassadör till Bagdad på årtionden. Kuwait, som invaderades av Saddams trupper 1990, har också en ny ambassadör i Bagdad och hoppas därmed utveckla sina affärsmöjligheter. Huvuddelen av USA-truppernas försörjning går via Kuwait, och kuwaitiska bolag hoppas på lukrativa affärskontrakt.

Så är också vägen till Bagdad via Kuwait City smidigare och kortare än den via Jordaniens ­huvudstad Amman. Men utan mutor och bestickning är det svårt att göra affärer i dagens Irak, klagar SvD:s källor.

Även svenska bolag närmar sig försiktigt Irak. Handelsminister Ewa Björling ska inom kort leda en svensk affärsdelegation till Bagdad, där en ny svensk ambassad ska öppnas till våren.