Den 17 juni 1971 använde president Richard Nixon uttrycket ”war on drugs” första gången och två år senare bildades en särskild polismyndighet, DEA, för att ta krafttag mot missbruk och smuggling.

Åsikterna om knarkkriget går i sär i USA. Å ena sidan lyfter Vita huset fram statistik om att antalet missbrukare är ungefär hälften så stort som i slutet av 1970-talet. De senaste fem åren har kokainmissbruket sjunkit med 46 procent bland åldrarna 18–25 och andelen av personalen med positivt utslag i drogtester på företag har minskat med 68 procent.

Och, å andra sidan, hävdar kritiker att de hårdhänta metoderna lett till det rekordhöga antalet interner i amerikanska fängelser. Svarta män har dessutom fått betala det högsta priset i och med att olika straffsatser tillämpades för olika typer av kokain – dessa rekommendationer revs nyligen upp, dock utan retroaktiv verkan.

Den ansvarige ”drogtsaren” i Vita huset, Gil Kerlikowske som varit polischef i Seattle, sade redan för två år sedan att han förklarat att knarkkriget är slut. Men nu när drogmissbruket diskuteras mer än vanligt med anledning av 40-årsdagen dras uppgifter fram om att den nuvarande Obama-regeringen i själva verket fortsatt på gamla linjen med fler gripanden och marijuanatillslag än under George W Bush.

Häromveckan släpptes en rapport om drogpolitiken i världen. Bland medlemmarna i kommissionen som stod bakom den märks personer som förre FN-chefen Kofi Annan och mexikanerna Carlos Fuentes, författare, och Ernesto Zedillo, expresident.

”Det globala kriget mot drogerna har misslyckats, med förödande konsekvenser för såväl individer som samhällen runt hela världen”, lyder inledningen som följs av rekommendationer om att avkriminalisera missbruk och att pröva modeller med laglig reglering av droger.

Ett råd i Vita huset som utarbetat riktlinjer för missbruksbekämpning konstaterade för övrigt häromdagen att statistik från akutmottagningar visar att missbruk av vanliga läkemedel ökat.