Uppgifterna om att Usama bin Ladin hela tiden funnits i Pakistan under beskydd av den mäktiga militära underrättelsetjänsten ISI är lika gamla som jakten på honom och det amerikanska ”kriget mot terrorn”.

Att han slutligen dödades bara några mil från huvudstaden, inte långt från Pakistans största militärakademi späder på ryktena ytterligare. Kan han ha levt där utan säkerhetstjänstens vetskap?

– Det är troligt att ISI eller andra delar av militären kände till det. Även premiärminister Zardari kan ha känt till det, men inte vågat ta beslutet att lämna ut bin Ladin, säger Pakistankännaren Sten Widmalm.

Förklaringen sträcker sig tillbaka till 1940-talet då ISI (Inter-Services Intelligence) bildades. Syftet var att skapa en kraftfull underättelsetjänst i kampen mot Indien. Men ISI växte snabbt till något mycket större.

ISI blev Pakistans vapen i maktkampen om regionen och under kalla kriget, när landet var USA:s kanske viktigaste allierade i regionen, bildades starka band till CIA och den amerikanska militären.

Sedan dess har relationen mellan de båda länderna ofta varit stormig och Pakistan gått från viktig allierad till instabil kärnvapenmakt och slutligen bundsförvant i det amerikanska kriget i Afghanistan.

Faktumet som grumlat relationen är att ISI grundat och stöttat ett stort antal av regionens motståndsrörelser, ofta grupper som senare terrorstämplats och i flera fall vänt sig mot både USA och Pakistan.

Bland ISI:s skapelser finns både talibanerna, främst den undergrupp som kallas Haqqani-nätverket och Lashkar-e-Toiba som tros ha utfört de blodiga attackerna i Bombay i november 2008.

– Under 80-talet flydde många afghaner till Pakistan. Några av dem bestämde sig för att ta tillbaka sitt land och bilda en ny regim. De blev talibanrörelsen och fick mycket stöd av Pakistan, säger Widmalm.

Delar av ISI förväntar sig att talibanerna ska återta makten i Afghanistan

Sten Widmalm. pakistankännare

Trots att de pakistanska myndigheterna upprepade gånger säger sig ha brutit med de militanta rörelserna är det uppenbart att grupperna utgör ett viktigt verktyg för Pakistans intressen i regionen.

– Jag tror att delar av ISI förväntar sig att talibanerna ska återta makten i Afghanistan. Därför vill de inte såga av talibanerna helt. Lojaliteten har byggts upp under lång tid och är inbyggd i verksamheten.

Pakistan och ISI var också viktiga mellanhänder när USA stöttade det som senare skulle bli al-Qaida under kampen mot Sovjet på 1980-talet. Genom Pakistan transporterades pengar och vapen som gjorde det möjligt att besegra de sovjetiska trupperna.

Men spelet med de militanta grupperna är långt ifrån ofarligt. ISI exporterade så småningom de afghanska grupperna till Kashmir, men när konflikten trappades ner så sipprade våldet tillbaka över gränsen.

– De vände de sig mot Pakistans regering som själv blev måltavlan. När det blev lugnare i Kashmir kom våldet tillbaka till Pakistan.

Trots att Pakistan hävdat att kontakterna med al-Qaida är avbrutna sedan länge har USA misstänkt att ISI i själva verket spelat på båda sidor och i hemlighet skyddat bin Ladin och resterna av hans nätverk.

Bland annat har uppgifter cirkulerat i Pakistan om att bin Ladin och hans utländska jihadister flydde från Afghanistan i pakistanska militärhelikoptrar i samband med invasionen av Afghanistan 2001.

Så oavsett om det var ISI som gömde Usama bin Ladin i Abbottabad är det inte förvånande att den pakistanska regeringen upplystes om räden mot villan först när den redan hade inletts.

Att amerikanska trupper slår till på pakistansk mark är dock inget nytt, mannen som planerade 11 september-attackerna Khalid Sheikh Mohammad greps i en liknande räd i Rawalpindi 2003.

Gårdagens insats tros ha försvårats av att Abbotabads viktiga militärbas har ett avancerat luftförsvar och den pakistanske politikern Imran Khan hävdar att USA störde ut de pakistanska radarstationerna hellre än att informera militären om att en insats var på gång.

Enligt Widmalm finns förklaringen dels i att ISI skyddar sitt nät av militanta grupper för att kunna använda dem i framtiden – dels i att organisationen påverkats av grupperna man en gång skapade.

– Det är en blandning av realpolitiska skäl och bedömningar inför framtiden. Men också att ISI helt enkelt har påverkats av talibanerna från att vara sekulär till att även få religiösa-politiska motiv.